den 24 juni 2010
Allt sedan Romeo stod nedanför Julias balkong har balkongen haft stor betydelse för livskvaliteten i ett boende. När TV-4 journalisten Bim Enström uppmärksammade byggfusket kring balkonger i mitten av 1990-talet togs initiativ av de fyra ledande balkongföretagen Balco, Hogstad, Windoor och Alstral att bilda den gemensamma Balkongföreningen 1998 i Växjö.
AV KIM HALL
De blev Boverkets ”förlängda arm” och nu samarbetar Balkongföreningen även med myndigheterna i Norge och i framtiden kanske även i Danmark och Finland.
– Huvudargumentet för vår verksamhet är att stärka säkerheten för de som skall använda balkongen, både vad gäller hållfasthet, person- och brandsäkerhet, säger Lars Karlsson, kansliansvarig på Balkongföreningen Norden.
Balkongföreningen arbetar för en hög tillverkningskvalitet hos medlemsföretagen, från projektering och tillverkning till monteringen på plats. Allt för att de boende skall känna sig säkra och trygga på sin inglasade balkong. Det omfattar både säker och bekväm fönsterputsning till maximal barnsäkerhet hos lås och spärr.
BFQ är symbolen för en säker balkong av hög teknisk kvalitet för såväl byggherre som för de boende.
Balkongföreningen har idag tolv av de största balkongbyggföretagen i Sverige och i Norge som sina medlemmar. Föreningen är en remissinstans till Boverket när det bland annat gäller byggregler, vilka ligger till grund för Balkongföreningens tekniska anvisningar för balkongbyggen. Anvisningarna anger sätt att dimensionera och utföra balkonger utifrån gällande regelverk.
Regelbunden inspektion
Ordförande i föreningen är Michael Wickell. Han ställer sig positiv till att införa regelbundna inspektioner på äldre balkonger eftersom balkongen har fått större betydelse för boendekvaliteten.
– I dagsläget finns det inga tvingande regler om balkonginspektioner i byggnormerna. Däremot råd om inspektion av synliga detaljer efter 50 år och dolda konstruktioner efter 100 år, säger han.
I ett led att stärka just säkerheten samarbetar balkongföreningen mycket med myndigheterna. Efter Bim Enströms inslag i TV enades man om att skapa gemensamma anvisningar om balkonger för att uppfylla byggnormens krav, både vad gäller att renovera gamla som att tillverka nya balkonger.
– Balkongolyckan i Skellefteå med två omkomna är ett exempel på gamla balkonger där man inte kunde se att det fanns rasrisk men där ålderns tand gjorde att balkongen rasade.
Utifrån aspekter som denna bildades föreningen, säger Lars Karlsson.
Det första Balkongföreningen gjorde var att ta fram tekniska anvisningar som de jobbade fram tillsammans med Boverket, både vad gäller personsäkerheten och brandsäkerheten.
– Boverket ville inte gärna själva diskutera med enskilda företag, utan ville ha någon som representerade branschen, förklarar Lars Karlsson.
Regn- och vindskydd
Skillnaden är att nu bygger man inte bara traditionella, öppna balkonger, utan nu glasas både gamla och nya balkonger in. De boende utnyttjar balkongen mer genom att den förses med regn- och vindskydd i form av en inglasning. Därför har det också tillkommit nya krav framför allt när det gäller brandskydd.
– När man i föreningen diskuterar normuppfyllande, kommer man tillsammans med myndigheterna fram till en gemensam hållning när det gäller regler för dimensionering och utförande. Det bottnar i att tolka de funktionskrav som ställs i byggreglerna. Där anges vad som skall uppfyllas, men inte hur det ska göras. Det är byggherren som har ansvaret för att kraven uppfylls, men byggherren är inte alltid så insatt i hur man uppfyller konstruktionskraven, säger Lars Karlsson.
Om det t ex står brandkrav betyder det att man skall förhindra spridning av brand till intill- och ovanliggande balkonger. Exakt hur det skall göras är svårt för byggherren att avgöra. De förlitar sig på att den seriösa delen av branschen uppfyller kraven.
Samma sak är det med personsäkerhet där syftet är att förhindra att människor ramlar ut från balkongen.
– Vi har i föreningen bestämt att alla medlemmar skall genom provningar visa att de klarar av myndighetskraven. På så sätt kan byggherren känna sig trygg när de anlitar balkongföretag inom balkongföreningen, säger Lars Karlsson.
Funktionskrav
Bygglagstiftningen har förändrats från att tidigare varit detaljstyrande nu gått över till att ställa funktionskrav, men normalt står det inte hur kraven skall uppfyllas. Boverket ger allmänna råd om hur man kan uppfylla kraven, men det är upp till beställaren att välja en lösning som uppfyller normens krav. Anvisningar har sin uppgift i att beställaren väljer de lösningar som branschen rekommenderar.
– Oavsett var han hämtar sina idéer är det byggherren som har det yttersta ansvaret, tillägger Lars Karlsson.
Balkongföreningen har infört kvalitetsstämpeln BFQ (balkongföreningen och Q för kvalitet) innebär att föreningen skall se till att kvaliteten säkras från projektering via tillverkning till montering av balkonger på plats. Ofta är det speciella montageföretag som utför montaget på plats.
Medlemsföretagen anlitar företag som är auktoriserade av balkongföreningen och som har genomgått utbildning om bl.a. vilka krav som gäller, hur man utför säkra montage etc. På så sätt tillförsäkras kunden att det är hög kvalitet på den slutliga produkten.
– Sedan vi fick tekniska anvisningar har det skett väldigt stor förbättring på alla punkter. Vi försöker hålla koll på marknaden. Vi försöker få med så många seriösa företag som möjligt. Ju fler som följer anvisningarna desto större blir resultatet, säger Lars Karlsson.
Norska marknaden
När Balkongföreningen för tre år sedan konstaterade att ett par av balkongtillverkarna fanns i Norge och att de var stora på den norska marknaden, ändrades namnet till Balkongföreningen Norden och norska företag blev medlemmar. Föreningen tog fram anvisningar baserade på de norska byggreglerna och inledde samarbete med de norska byggmyndigheterna.
– På samma sätt som vi arbetar ihop med Boverket samarbetar vi med motsvarigheten i Norge, och på sikt även med Danmark och Finland, med att fastställa kraven. Samordning av krav sker idag mellan byggmyndigheterna i Norden. Oavsett om det skulle brinna på en balkong i Norge eller Sverige bör samma krav gälla. Detta kommer allt mer, säger Lars Karlsson.
Myndigheterna i Norge har varit lika förstående för reglerna som i Sverige. Tanken är inte att pådyvla myndigheterna något de inte vill ha, utan att hjälpa till och samverka så att kraven i byggreglerna blir de samma för alla länderna.
Gemensamma anvisningar
Större delen av marknaden är representerade i Balkongföreningen. De ser positivt på att man genom föreningen samverkar för att uppfylla kraven som ställs. De har en teknisk kommitté som jobbar med dimensionering och teknikfrågor. De är inriktade på kraven som ställs.
– Vi håller just nu på med att revidera våra tekniska anvisningar i såväl Sverige som Norge, baserade på Eurokoderna. Våra anvisningar kommer alla till glädje och nytta, säger Lars Karlsson.
Balkongföreningen menar att principen att gå samman och att ta fram gemensamma anvisningar borde vara en angelägenhet för övriga Europa.