den 19 maj 2010
Malmö har under de senaste åren genomgått en stark förändringsprocess. När Kockumsvarvet lades ner på 1980-talet gick Malmö igenom ett antal kriser. Visionsarbetet 1995 bidrog till Malmös övergång från industri- till kunskapssamhälle samtidigt som BO01 och Malmö Högskola satte ”den nya staden” i det internationella rampljuset.
AV KIM HALL
– Modernismens sätt att bygga är förbi. Vi måste in i ”spaghettistaden” med stor blandning och där människor kan arbeta och bo hemma, säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör Malmö Stad.
Hela Malmö har behov av att möta den nya kulturella mångfalden som växer fram. 1995 startade kommunledningen ett stort visionsarbete i syfte att vända den negativa trenden med arbetslöshet och utflyttningar till positiv utveckling.
– Våra grundläggande drivkrafter var att jobba för den hållbara och attraktiva staden. Socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Staden skulle vara blandad och tät, säger Christer Larsson.
Förändringen från industri- till kunskapssamhälle med helt andra typer av livsstilar ställde stora krav på stadsplaneringen. Nio-till-femjobben byttes ut mot möjlighet att jobba dygnet runt. Kultur, innovation och attraktivitet sattes i fokus. Regionaliseringen och infrastrukturen blev stora drivkrafter.
– Infrastrukturen är en nödvändighet för att skapa en stark integration och bygga samman Malmö och regionen, säger Christer Larsson.
NYA OMRÅDEN
Kontinentalbanan och Citytunneln medför att nya stationer måste byggas vilket gör att staden binds samman och skapar nya utvecklingsområden. Till det kopplas spårvagn, med linjer Rosengård-Centralen, Lindängen-Centralen och Västra Hamnen-Centralen.
– Vi måste sätta in ett nytt högkapacitetssystem för att klara kollektivtrafikförsörjningen. Det är viktigt att skapa attraktiva transportmöjligheter, säger Christer Larsson.
Malmö nya utbyggnadsområden är Västra Hamnen, Hyllie och nu även Norra Sorgenfri och UMAS, Universitetssjukhuset MAS, som numera benämns Skånes Universitetssjukhus. Områden som knyts samman med stadskärnan. Rosengård, Holma, Kroksbäck och Lindängen är andra områden som kommunen också jobbar mycket med.
– Vi fyller i och förtätar staden. På så sätt bryts segregationen, förklarar Christer Larsson.
Trots att det byggs mycket räcker det inte för att möta behovet av bostäder. 2009 flyttade det 7500 personer in till Malmö och det byggdes endast 700 bostäder.
– Vi jobbar stenhårt med bostadssituationen, både vad gäller hyresrätter och bostadsrätter. Som det ser ut idag behövs det alla typer av bostäder, säger Christer Larsson.
Ambitionen är inte att växa geografiskt ut mot landsbygden utan att hålla sig inom Yttre Ringvägen. Fokus är att växa mot havet, såsom Limhamn, Västra Hamnen och Nyhamnsområdet.
BYGGHERRAR
Som en positiv följd av Bo01 är kommunens unika samarbete med byggherrar och arkitekter. Flagghusen i Västra Hamnen är exempel på där kommunen samarbetar med tolv byggherrar och lika många arkitekter som fick uppdraget att bygga bra fastigheter med rimliga hyresnivåer.
– Det är viktigt att hålla nere produktionskostnader och bygga till rimliga kostnader för att få igång flyttkedjor, säger Christer Larsson.
Förutsättningarna för bostadsbyggandet i Malmö är goda. 10 000 bostäder finns i färdiga planer och nu gäller det att finansiera det hela.
– Vi har en princip att fördela marken i mindre portioner, säger Christer Larsson och ger fastighetskontoret med fastighetsdirektör Börje Klingberg en eloge för sin klokhet.
Fastighetskontoret har fördelat marken i mindre enheter så att mindre byggmästare har kunnat bygga bostäder. Med olika arkitekter blir det automatiskt mångfald.
HÅLLBARHET
– Vi har jätte hög ambition på hållbarhet. Hus som konsumerar lite energi och som är byggda med sunt byggmaterial. Det har vi gett uttryck för i Miljöprogram Syd som vi tagit fram tillsammans med Lunds kommun, säger Christer Larsson.
För bara några år sedan var ett samarbete mellan Lunds kommun och Malmö Stad en omöjlighet. Ännu mindre var tanken på att samarbeta med Köpenhamns kommun, vilket nu sker. Alla med samma mål, nämligen hållbart och klimatriktiga bostäder.
På bilden: Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör Malmö stad.
Foto: Bojana Lukac, Malmö stadsbyggnadskontor