den 12 april 2010
SP – Sveriges tekniska forskningsinstitut – har inventerat problemen med putsade enstegstätade regelväggar och föreslagit åtgärder. Därmed vet nu fastighetsägarna hur de ska angripa problemen med hus som är fukt- och mögelskadade. Forskarna vid SP har också redovisat tre fasadkonstruktioner för nybyggen, och det är konstruktioner som är under utveckling.
AV KJELL-ARNE LARSSON
Putsade enstegstätade fasader har drabbats av svåra fuktskador. De har berott på att vatten trängt in genom sprickor i putsen eller genom dåligt utförda genomföringar/infästningar. Möjligheten för vattnet att sedan dräneras ut ur väggen eller avdunsta har varit alltför begränsad.
En putsad regelvägg kan vara uppbyggd med:
1. Puts
2. Isolering av EPS eller mineralull
3. Vindskyddsskiva, i nybyggen i Sverige har oftast kartongbelagd gipsskiva använts
4. Reglar (trä eller stål) med mellanliggande isolering
5. Luft- och ångtätning, ofta PE-folie
6. Invändig skiva
Två framstående forskare vid SP – Ingemar Samuelsson och Anders Jansson – har kartlagt omfattningen av skadorna i Sverige. Man utvärderade konstruktionerna. För skadeutredarna tog man fram undersökningsmetodik. Forskarna utarbetade också förslag till åtgärder för att reparera skadade fasader.
– Omfattningen av skadorna är mycket stora, berättar Anders Jansson. De förekommer i alla väderstreck. Skador finns inte bara i de väggar som exponerats för slagregn. Vid inventeringen förekom skador i alla delar av landet, utom i norra Sverige. Utredningsrapporterna som ingår i studierna omfattar 821 byggnader. Hela 55 % av dessa byggnader bedömdes vara så skadade att minst en fasad behövde rivas och byggas om. Antalet hus med punktskador är antagligen betydligt större.
FEL I DETALJER
Väggkonstruktionen är inte bara känslig för inträngande fukt genom sprickor. Många typer av detaljer på fasaderna bidrar till vatteninträngningen. Utredarna noterade följande frekvens av synliga otätheter på de 821 byggnaderna:
Fönsteranslutning 31 procent
Fönsterbleck 53 procent
Dörranslutning 36 procent
Balkonginfästning 24 procent
Infästning för markis 25 procent
Otäthet vid ventil 23 procent
Övriga otätheter fanns bland annat i anslutning till skärmtaksinfästning, el-genomföring, otätt vid plåtdetaljer, stuprörsinfästning, takanslutning med mera. På endast 1 procent av husen syntes inga otätheter.
Utredarna bedömde sedan vad som var huvudsaklig skadeorsak, och dit hörde läckage vid fönster, otätt vid fönsterbleck, otätt vid dörranslutning, skärmtak, balkonginfästning, infästning för markis och otätt vid plåtdetaljer. Övriga orsaker som otätt vid el-genomföringar, altan, elskåp, stuprörsinfästning, takstege och takanslutning var också betydande.
FRILÄGGNINGAR
I 106 byggnader kompletterades de utvändiga indikationsmätningarna med invändiga friläggningar för okulär kontroll, fuktmätning samt provtagning av mikroorganismer (mögel). I hela 104 av dessa 106 byggnader förekom riklig påväxt av mögel i minst en av de undersökta mätpunkterna per byggnad.
Generellt kan flera typer av mikroorganismer förekomma i byggkonstruktioner. Främst är det Cladosporium, Aspergillus, Penicillium, Stachybotrys, Trichoderma, Chaetomium och Ceratocystis. Mögelsvampar kan börja växa vid RF ca 75 procent och blånadssvampar vid RF ca 85 procent. Även jordbakterier som Streptomyces kan förekomma i byggnadskonstruktioner. Jordbakterier kan börja växa vid RF 75-80 procent. En del av mikroorganismerna syns med blotta ögat, andra är mikroskopiska.
För att bedöma risken för kvarstående fukt och tillväxt av mikroorganismer, kan man använda datormodeller, göra laboratorieförsök eller undersökta verkliga byggnader. Flera datorprogram finns för att förutsäga fukttillstånd i byggkonstruktioner, exempelvis WUFI, PI 200 och HAM-tools. Modellberäkningar visade bland annat att konstruktioner som har utvändig isolering av EPS i stället för mineralull torkar ut långsammare. Beräkningar visade också att en omfördelning av isoleringen i väggen så att den gjordes tjockare utanför vindskyddsskivan, innebar att denna fick ett torrare klimat.
I projektet utfördes också laboratorieförsök. Fukttåligheten hos olika väggsystem och detaljlösningar kontrollerades vid olika regn- och vindbelastning. Resultaten visade att det går att få väl fungerande väggar om detaljerna utförs korrekt eller att eventuellt vatten som kommer in i konstruktionen också kan ledas ut.
TRE FASADFÖRSLAG
Rapporten redovisar tre konstruktioner under utveckling. Gemensamt för de tre konstruktionerna är att dessa, med väl genomtänkta och rätt utförda detaljer, har visats sig fungera vid provning i laboratorium.
Konstruktion 1. Putsad tvåstegstätad dränerad vägg:
Den består av puts på isolering, dräneringsspalt, fuktskydd, vindskyddsskiva, isolering mellan plåtreglar, tätskikt samt gipsskiva. Spalten är öppen nertill där vatten kan rinna ut. Erfarenheter - Sverige: dräneringsförmågan har utvärderats för småhus. Erfarenheter -Nordamerika: småhus och flerbostadshus.
Konstruktion 2. Putsad tvåstegstätad, dränerad och ventilerad vägg:
Den består av puts, fukttålig skiva, luftspalt, isolerande vindskyddsskiva utanpå en isolerad regelkonstruktion. Detaljer utförs så att inläckande vatten leds ut. Erfarenheter - Sverige: kontorshus och småhus. Erfarenheter – Norge: flerfamiljshus.
Konstruktion 3. Modifierad putsad enstegstätad vägg:
Den är konstruerad som den befintliga och kritiserade väggen, men stålreglar ska alltid användas och materialval även i övrigt är viktigt. Det nya är noggrannheten! Forskarna skriver: ”För att få en fuktsäker enstegstätad regelvägg krävs att de tidigare vanligaste konstruktionerna modifieras och utvecklas, att lämpliga, fukttåliga material används och framförallt att detaljlösningarna arbetas genom så att de är fuktsäkra. Att detta är möjligt har visats vid laboratorieprovningar.”
– De förslag till lösningar för nybyggande vi kommit fram till måste nu provas i full skala och även på flerbostadshus, säger Ingemar Samuelsson, adjungerad professor i byggnadsfysik vid LTH samt forskare vid Byggnadsfysik och innemiljö vid SP. När det gäller åtgärder i redan skadade fasader, och som repareras, måste därefter först den fysikaliska balansen återinställas i fasaderna, sedan måste det gå minst ett år till innan vi kan utvärdera åtgärderna.
P-MÄRKNING
För den byggentreprenör som redan (!) önskar bygga säkra ytterväggar och fasader, så har SP tagit fram regler för P-märkning. För övrigt får vi invänta de stora byggentreprenörernas egna utvecklingsarbeten, som nu genomförs, för att förbättra fasadkonstruktionerna.
– Slutligen handlar det mycket om att utbilda personalen inklusive berörda hantverkare, att kvalitetssäkra byggproduktionen och utföra tredjepartskontroller, avslutar Anders Jansson.
FOTNOT: Rapporten heter ”Putsade regelväggar SP rapport 2009:16” och kan laddas ner från SP:s hemsida. Där finns också information om P-märkning samt lista på skadeutredare som fastighetsägaren kan anlita.