den 8 januari 2010
Under de så kallade ”rekordåren”, 1961–1975, byggdes nästan 1,4 miljoner bostäder i Sverige. En tredjedel av dessa finns i småhus medan två tredjedelar, cirka 920 000 lägenheter, i huvudsak byggdes i flerbostadshus.
När miljonprogrammet ska renoveras för gigantiska 70 miljarder kronor väntas merparten av pengarna gå åt till stambyten.
Rekordårens bostäder utgör idag en tredjedel av alla bostäder. År 1961 började en rad nya regler för planering och byggande tillämpas och dessutom började det industrialiserade byggandet få större genomslag.
I dagligt tal används beteckningen ”miljonprogrammet” om höga flerbostadshus byggda alltifrån 1950-talet fram till 1970-talets mitt. Denna beskrivning är dock inte helt korrekt. Miljonprogrammet är det statliga program för byggande av en miljon bostäder som regeringen förelade riksdagen i proportionen 1965:1 och som genomfördes enligt planerna under de tio åren 1965–1974. Då byggdes drygt en miljon bostäder. Av dem finns en tredjedel i småhus och mindre än en fjärdedel i hus med fem eller fler våningar. Trevåningshus med tegelfasad var den vanligaste hustypen under miljonprogramstiden.
När miljonprogrammet ska renoveras för gigantiska 70 miljarder kronor väntas merparten av pengarna gå åt till stambyten. Mängder av fastigheter har utslitna stamledningar. Ett traditionellt stambyte med tillhörande våtrums- och köksrenoveringar kan kosta fastighetsägaren allt från 50 000 till 200 000 kronor per lägenhet, till stor del beroende på var i Sverige fastigheten är belägen.
ETT GYLLENE TILLFÄLLE
– Eftersom många av miljonprogramshusen har ett stort underhållsbehov är det ett gyllene tillfälle att passa på och göra något mer omfattande på energisidan också. Det gäller att kunna övertyga och få det att hända också. Det gäller också att ha den rätta kompetensen för att ta de här besluten, säger Åke Blomsterberg, som är teknisk doktor vid Lunds Tekniska Högskola.
Åke Blomsterberg är teknisk doktor vid Lunds Tekniska Högskola och arbetar med energieffektiviseringsfrågor vid WSP Group.
Åtgärder som tilläggsisolering blir framför allt aktuella om man ändå måste göra något på fasaden.
– Det är betydligt lättare att övertyga om att lägga till isolering när man ändå håller på och gör någonting åt fasaden, fortsätter Åke Blomsterberg, som också arbetar med energieffektiviseringsfrågor vid WSP Group.
Han efterlyser mer kunskap och information på området.
– Ofta finns en god kunskap hos de stora förvaltarna, de har också möjligheter att göra energiförbättringar. Det gäller att den här kunskapen också når ut till de små fastighetsförvaltarna.
Åke Blomsterberg håller i ett forskningsprojekt som handlar om energieffektivering av befintliga flerbostadshus där man försöker utnyttja prefabricerade system och komponenter för att få ner kostnaderna och göra det rationellt.
– Hittills har vi gjort en marknadsundersökning när det gäller olika komponenter och det är tydligt att det behövs mycket utveckling på området. Syftet med projektet är att få ner kostnaderna för att energieffektivisera befintliga flerbostadshus. Vi har valt att titta på just miljonprogramshus, säger Åke Blomsterberg.
Ett demonstrationsobjekt har byggts upp som ett skarpt projekt i samarbete med en förvaltare i Malmö.
PLATTA TAK
Många av miljonprogramshusen, framförallt låghusen, har platta tak.
– Ofta är de inte så bra isolerade och taken behöver renoveras av olika anledningar. Ett sätt är att bygga kompletteringslägenheter på taket. Då förbättrar man inte bara isoleringen, utan ökar också den uthyrbara ytan. Förvaltaren får då ökade intäkter och kan få tillbaka en del av kostnaderna. Det finns några bra exempel på detta i Sverige och en del tillverkare som ser det som en intressant marknad. I vårt demonstrationsobjekt hoppas vi kunna genomföra det här.
Ett annat projekt som Åke Blomsterberg är inblandad i handlar om teknikupphandling av värmeåtervinning för befintliga flerbostadshus. Här finns tankar om prefabricerade system för att förbättra ventilationen.
– Projektet består av många delar. Men vi kan redan se att det finns några tillverkare som har tagit fram FTX-aggregat som man kan stoppa in i befintliga flerbostadshus. Det finns en tillverkare som skräddarsyr FTX-aggregatet så att det passar någorlunda till det befintliga huset man har. Däremot borde man kunna ta fram bättre system för att få in kanaler i befintliga hus. Det gäller främst hur man ska kunna dra tilluftskanalerna på ett enkelt sätt, betonar Åke Blomsterberg.
Till sist något om hur viktigt engagemanget är för att det ska hända rätt saker inom energiområdet.
– När det gäller teknikupphandlingen för värmeåtervinningen är det fem stora förvaltare som är mycket intresserade av att vara med. Kan de gå före och visa med demonstrationsprojekt finns det hopp om att andra följer efter. Jag tror också att det är viktigt att det i början finns entusiaster som går före, känner för och tror på det de gör, avslutar Åke Blomsterberg.