– Den som varit på en fabrik där flervåningshus byggs i en kvalitetssäker miljö, och förstår de möjligheter till rationalitet, korta byggtider och mindre byggfel som det för med sig, tror jag får svårt att inte bli en förespråkare för industriellt byggande, säger Chris Heister, landshövding i Stockholms län.
AV NICLAS SVENSSON
Jag träffar landshövdingen på Hantverkargatan på Kungsholmen, där länsstyrelsen har sitt kontorskomplex, och Chris Heister har redan i sin roll sedan två år satt avsevärda avtryck i den viktiga debatten om Stockholmsregionens framtid.
Öppna regioner
– Stockholmsregionen och dess framtid är naturligtvis oerhört avgörande för Sverige, eftersom den här delen av landet svarar för en femtedel av befolkningen, men också – vilket kanske inte alla tänker på - för en tredjedel av ekonomin, säger Chris Heister med eftertryck. Vad som sker i huvudstadsregionen kring innovationer, kunskap, företagande, tillväxt, befolkningsutveckling och – inte minst – bostadsbyggande blir självklart mycket betydelsefullt för hela landets utveckling.
Erfarenheter pekar på att regioner som är öppna och drar till sig människor med olika erfarenheter och bakgrund, är de mest utvecklingskraftiga. Höga ambitioner när det gäller miljö och hållbarhet är också viktiga för attraktionskraften. Befolkningen i Stockholms län kan nå 2,5 miljoner redan år 2025. Bland världens större städer utmärker sig Sveriges huvudstad genom sin närhet till naturen och sina rika tillgångar på vatten.
Modernt bostadsutbud
Chris Heister talar om ett modernt bostadsutbud, när vi kommer in på ämnet för intervjun, industriellt byggande, och säger att det är viktigt att alla upplåtelseformer finns med i ”planerna” för Stockholmsregionen, såsom bostadsrätter, hyresrätter, bostäder för studenter och ägarlägenheter.
– I utbyggnaden av tunnelbanan finns bostadsbyggandet med som ett villkor. De kommuner som involveras, Stockholm, Nacka, Järfälla, Solna, har förbundit sig att också bygga bostäder. Och kring utmaningen att tillsammans i regionen fördubbla bostadsbyggandet under de kommande åren - här ligger spelplanen, säger Chris Heister, för att öppna upp för fler byggaktörer att ge sig in i ”matchen”. Inte minst de byggföretag som bygger industriellt. Industrialisering öppnar också upp för en internationalisering – ”om vi kan transportera femvåningshus från Piteå till Stockholm och Malmö, kan vi förstås skeppa dem vidare till Tyskland och Frankrike”.
Chris berättar om sitt mer än trettioåriga boende i ”kopparhusen” i Mörby Centrum i Danderyd, uppförda av Ohlsson&Skarne AB år 1957, med något så unikt för tiden som treglasfönster och andra framsynta energisparåtgärder, därtill de speciella grönfärgade kopparfasader som gör husen så iögonfallande.
Kontakt med Västerbotten
– Jag har för det mesta bott i hyresrätt, säger landshövdingen. Och det är viktigt med ett varierat, modernt bostadsutbud som alla grupper i samhället kan efterfråga. På samma sätt som jag ser det som viktigt att många byggföretag kan vara med och förbättra konkurrensen i byggbranschen. Detta är också en av huvudanledningarna till att jag, i min tidigare roll som landshövding i Västerbotten, också engagerade mig i projektet Trästad 2012. Förutom Västerbotten, deltog också Dalarnas och Kronobergs län tillsammans med sjutton kommuner från hela Sverige. Här markerade vi kopplingen mellan byggande med en svensk unik råvara, trä, och industriellt byggande.
– Företag som Martinsons i Bygdsiljum i Västerbotten och Lindbäcks Bygg i angränsande Piteå, bygger industriellt i fabrik med träkonstruktioner och deras rationella, kvalitetssäkra byggmetoder har också gjort framsteg på Stockholmsmarknaden under senare år. De uppmärksammade åttavåningshusen i massivträ vid Strandparken i Sundbyberg kommer från Bygdsiljum i Västerbotten.
Engagerad i träbyggande
Vi talar om den snabba utveckling som flervåningshus med trästomme visat upp på den svenska bostadsmarknaden. Någonstans mellan 15 och 20 procent av flerfamiljshusen uppförs idag med den unika svenska skogsråvaran som bärande konstruktionsmaterial.
– En stor del av framgångarna handlar om en utvecklad, industriell byggmetod, inte enbart om materialet i den bärande konstruktionen. Möjligheten till upprepning, färre byggfel, och avsevärt kortare byggtider är de faktorer som allt fler beställare lagt märke till, säger Chris Heister. Vi har byggt villor och småhus på det här sättet i Sverige i decennier, men vi har visat att det fungerar också för högre hus och större byggnader.
Chris berättar att hon förstås har kvar en hel del kontakter i Västerbotten, och det var under tiden i Umeå, som hon från ganska många håll kallades ”Sveriges bästa landshövding” för sitt engagemang, sitt kunnande och sin förmåga att knyta samman olika intressen.
Modernitet och klimatnytta
– Det är jätteviktigt att se sambandet mellan utveckling i regionalpolitiskt känsliga delar av Sverige som sker i samverkan med en storstad som Stockholm. Dynamiken och kraften kommer när vi förmår ta tillvara utvecklingspotentialen i hela Sverige. Att tillverka flervåningshus i fabriker i Piteå i Norrbotten och i Bygdsiljum i Västerbotten eller i Sandsjöfors i Småland och som uppförs i Stockholmsregionen är bara ett exempel på detta samarbete. Det ger arbetstillfällen där de verkligen behövs, samtidigt som det ökar moderniteten och klimatnyttan i storstadsmiljön.
– Det är självfallet inte bara med Sveriges unika skogstillgång vi bygger framtiden. Inom alla byggområden sker utveckling, jag var härförleden och såg när Ericssons stora byggnadskomplex vid Telefonplan via fastighetsbolaget ALM Equity konverteras till totalt 250 nya bostäder för yngre stockholmare, säger Chris Heister. Ombyggnaden sker rationellt med moderna metoder och ger ett bra boende i stadsnära miljö med goda kommunikationer nära tunnelbana till universitet och högskolor.
Chris Heister berättar om vikten av att samordna pågående och kommande infrastrukturprojekt med ett ökat bostadsbyggande. Eller rättare sagt, ansvar för bostadsbyggande.
Gemensamma åtaganden
– Kännetecknande för en regions attraktionskraft är utan tvivel dess förmåga att locka till sig människor och företag, säger Chris Heister. Den löftesrika, men mycket stora utmaningen ligger i att planera för en befolkningsökning på ytterligare en halv miljon nya invånare fram till 2030. Då behövs ungefär ett tillskott på en kvarts miljon bostäder, vilket motsvarar ett årligt tillskott på 15 000 nya bostäder per år. Då behövs – i ordets bästa mening – ökade gemensamma åtaganden mellan alla kommuner och aktörer i regionen.
– Vi som lever och bor här i Stockholmsregionen har alla ett gemensamt ansvar för en fortsatt framgångsrik utveckling, understryker Chris Heister. Vi ligger redan i världstopp när det gäller informationsteknologi genom Kista Science City och på tio-i-topp när det gäller universitetsmiljöer, utanför USA. Självklart kan vi – och har goda förutsättningar för det – hamna allra högst när det gäller att bygga moderna bostäder också, i modern stadsmiljö och med alla de krav på hållbarhet, attraktivitet och modernitet som en ny tid kräver.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsammans med Fastighetsägarna GFR antagit Energiutmaningen. Projektet pågår under tre år - från 2013 till 2015 - och drivs från Fastighetsägarnas kontor i Göteborg, Uddevalla och Borås.

– Få känner till den snabba utvecklingen inom betongindustrin och de innovationer inom industriellt byggande och nya byggmetoder som det för med sig, säger Malin Löfsjögård, VD för Svensk Betong.

– Den som varit på en fabrik där flervåningshus byggs i en kvalitetssäker miljö, och förstår de möjligheter till rationalitet, korta byggtider och mindre byggfel som det för med sig, tror jag får svårt att inte bli en förespråkare för industriellt byggande, säger Chris Heister, landshövding i Stockholms län.

– Umeå har förmodligen kommit längst när det gäller påbyggnader bland jämförbara städer i Sverige, säger Melker Tjärnström, Peab i Umeå och ansvarig för ombyggnaden av kvarteret Plogen invid Umeälven.

För att minska energianvändningen genomför Övikshem ett stort energisparprojekt. Projektet innebär en långsiktig satsning med positiva effekter på såväl inomhus- som utomhusmiljön.

LKF, Lunds Kommuns Fastighetsbolag AB, är med i både Skåneinitiativet och Allmännyttans Energisparkampanj. Energifrågan har stort fokus för LKF. Det händer mycket inom företaget och en rad spännande nybyggnads- och ombyggnadsprojekt pågår.

Ting1, det nya bostadsrättshuset i Örnsköldsvik, har med sin historia, form och arkitektur blivit ett nytt blickfång centralt i staden.

Nu är nr 1 av Fastighet & Bostadsrätt tryckt och på väg ut till läsarna. Denna utgåva görs i två olika editioner. Dessutom är Fuktsäkert 2014 nu också färdig och tryckt! Klicka vidare för att komma till webb-tidningarna!

– Det borde redan idag vara samma regler över hela Norden för att kunna bygga mer industriellt och öka konkurrensen, säger Sveriges Byggindustriers VD Ola Månsson. För mig står industriellt byggande för möjligheten till upprepning, oavsett om byggnationen sker i fabrik eller på en byggarbetsplats.

– Kodumaja har 95 procent av sina leverenser utanför Estland och vi har vår marknad i de nordiska länderna, främst i Norge och Danmark men nu också, glädjande nog, i Sverige med det inom kort färdiga äldreboendet Solbacka Strand i Norrtälje, säger Andrus Leppik, VD.

Fontänen med Havsguden Poseidon har blivit en symbol för Göteborg och är placerad på Götaplatsen längst upp på Avenyn. Bassängen runt Poseidon kom på plats 1927 med tritoner, najader och fiskar. Poseidon själv kom först den 17 september 1931. Den är bekostad av Charles Felix Lindbergs donationsfond och utförd av Carl Milles.