den 20 januari 2010
Träbyggnation är mer än ett sunt miljötänkande. Kanada visar både avancerad och genomtänkt träbyggnadsteknik med sina prisbelönta arenor under vinter-OS i British Columbia. Schweiziska Vicosoprano är ett annat exempel på att god träarkitektur kan ge små som stora orter en ny identitet. Men alla projekt är inte lätta att genomföra. I Berlin har arkitektkontoret Kaden och Klingbeil fått klä in ett av Europas högsta träbostadshus med andra material. På hemmaplan i Sverige är det istället miljöminister Carlgren som äventyrar Kosterhavets nya naturum med förvändningen att Naturvårdsverket inte ska lägga pengar på dyr byggnadsverksamhet.
Hotat naturum
Naturvårdsverket är snart ensamt om att driva en nationell arkitekturpolitik där arkitekttävlingar om naturum över hela landet resulterar i en både spännande och annorlunda svensk arkitektur. Ute i Koster kommer förhoppningsvis White Arkitekter att stå bakom ett av de mer påkostade projekten, om nu inte miljöminister Andreas Carlgren får myndigheten att styra om anslagen från byggprojekt till förvärv av skyddsvärd skog. Mattias Nilsson, som står bakom ’Mareld’ tillsammans med Ulla Antonsson vid White i Göteborg, hoppas att projektet ändå blir av även om det för tillfället ligger på is.
- Vi har valt de material som platsen kräver, förklarar Mattias. Betongbjälklaget vilar på rostfria stålpelare som är förankrade nere i vattnet, vi har en regnkappa av glas, och innanför så har vi ett trähus i furupanel med stomme av limträbjälkar.
Kosterhavet är Sveriges första marina nationalpark, och själva hjärtat i anläggningen är ett antal förvuxna sjöbodar som följsamt placerats in bland bryggorna. Byggnaderna anspelar på den lokala byggnadstraditionen, men med ett säreget uttryck. Vågornas reflektioner blir en del av arkitekturen även inne i byggnaderna, och kommer att skapa något av en artificiell mareld. Mattias förklarar att man tagit stor hänsyn till den utsatta miljön i området där översvämningar, skalv och skred kan äga rum. Man har även garderat sig för en eventuellt högre vattennivå på grund av växthuseffekten.
- Det är en tåligt utformad byggnad där varje material har sin särskilda uppgift, stål och betong som är bärkraftigt mot is och vatten, glas mot regn och trä som solljusskydd. Allt trä ligger under den skyddande regnkappan i glas och kommer inte att ytbehandlas utan får åldras med solljusets inverkan.
Platsen för Kosterhavets naturum är sundet mellan Nord- och Sydkoster. Och Kosterhavet är mer motiverat än något annat naturum med tanke på att själva nationalparken ligger under vatten. En informationsbyggnad spelar därför en ännu större roll än på andra platser. Inte desto mindre gick miljöministern ut med sitt utspel veckan före kung Carl XVI Gustav och norske kronprinsen Haakons invigning av nationalparken. Prislappen på 60-70 Mkr är betydligt högre än för andra naturum på grund av placeringen.
Konståkning med träkänsla
Kanada, och framförallt då British Columbia, visar upp sina kunskaper i träbyggnation under vinter-OS och handikapp-OS. En rad nya idrottshallar är inte endast utförda i trä, utan placerar också Kanada bland de nationer som satsar stort på att vidareutveckla avancerad träbyggnadsteknik. Den nya arenan Trout Lake Rink i Vancouver är ett av flera projekt. Anläggningen, som ligger i John Hendry Park, invigdes i augusti och kommer under vinter-OS användas för konståkningsträning inför de riktiga tävlingar borta vid Pacific Coliseum. Trout Lake Rink har erhållit en hög miljöklassning tack vare långtgående energibesparningar och ett effektivt värmeåtervinningssystem, bland annat används värme från isbanans kylaggregat till värmevattensystemet. Regnvatten används för spolning av toaletter, och ca 75 procent av byggavfallet har återvunnits efter avslutat arbete. Arkitekterna vid Walter Francl Architects har utnyttjat en konstruktion med både betong och limträbjälkar, vilket tillsammans med generösa glaspartier ger ett både varmt och ljust intryck i byggnaden som efter OS byggs om för att kunnas utnyttjas lokalt. Innertakets panel är tillverkad av Douglasgran som blåst ned i parken under en kraftig storm för tre år sedan.
Att trä är en viktig ingrediens i kanadensisk arkitektur är inte så underligt med tanke på en skogsindustrin som inte för så länge sedan var dubbelt så stor som den svenska. Tidigare års starka valutakurs för den kanadensiska dollarn har däremot gått hårt åt företagen som förlorat produktionskapacitet på ca 5 miljoner årston sedan år 2003. Finanskrisen gav i sin tur en förlust på hela 4 miljarder i fjol, med USA-marknadens nedgång som den främsta orsaken. Den kanadensiska skogsindustrin brottas dessutom med stora problem sedan tallborrar börjat angripa de stora skogsbestånden i British Columbia, växthuseffektens klimatförändringar har resulterat i att insekterna breder ut sig som aldrig tidigare. Angreppen innebär att stora skogsarealer förlorar sin förmåga att binda koldioxid, och istället förvandlas till utsläppskällor. Klimatforskare vid Pacific Forrestry Centre i Victoria räknar nu med att insektsangreppen kan innebära årliga utsläpp på 50 miljoner ton koldioxid under en tjugoårsperiod.
Prisbelönt schweizisk träbyggnation
Centro Punto Bregaglia i Vicosoprano, ska ge nytt liv åt Bregaglia-dalen, ett avlägset område i södra Schweiz, strax intill den italienska gränsen. Trots byggnadens i grunden lådlika utseende så har arkitekten Renato Maurizio från Maloja skapat ett övertygande uttryck med korslagda bjälkar och en skickligt proportionerad inre fasad. Den halvöppna konstruktionen ger byggnaden stora ljusinsläpp, men också nödvändig skugga. Förutom byggnadens fundament och underjordiska parkering, som utförts i betong, är Centro Punto Bregaglia så gott som helt utförd i trä. Byggnaden är tänkt att skapa nya arbetstillfällen i den lilla byn, samtidigt som den ska ge en ny och mer framtidsinriktad identitet. Tolv företag utnyttjar idag lokalerna som öppnades fullt ut i september, av dessa är 9 helt nya och än så länge har 11 personer fått jobb bland IT-företag och andra uppdragsgivare. Renato Maurizio belönades med det schweiziska träpriset Lignums hedersomnämnande för sin byggnad.
Trähus mitt i Berlin
Ett av Europas högsta träbostadshus ligger mitt i Berlin, närmare bestämt på Esmarchstrasse i Prenzlauerberg. Byggnaden ser däremot inte ut som något trähus. Den vitputsade fasaden smälter in som ett modernt tillägg i den traditionella bebyggelsen. Arkitekterna har kompromissat en hel del, men har inte desto mindre skapat ett energieffektivt hus som visar att träbyggnation i storstadsmiljö inte endast är möjligt, utan också ekonomiskt och framförallt energimässigt försvarbart.
Arkitekterna Tom Kaden och Tom Klingbeil har däremot inte haft en lätt uppgift i att övertyga Berlins kommun. Att bygga högt i trä går helt på tvärs med gällande brandskyddsbestämmelser som tillåter maximalt femvåningar för trähus. Lösningen har legat i att skapa helt öppna och så korta utrymningsvägar som möjligt med hjälp av ett helt fristående trapphus i betong. Lägenhetsinnehavarna har mindre än 20 meter ut på gatan via de smala ramper som ansluter till trapphuset. Samtidigt så har den bärande träkonstruktionen täckts med gipsskivor för att öka brandbeständigheten.
- Byggnaden består till fyra femtedelar av trä, förklarar arkitekt Malte Reimer på Kaden Klingbeils kontor som är inrymt i bottenvåningen av huset på Esmarchstrasse. Målet var att uppföra stommen på 11 veckor, så att inte trafiken hindrades här på gatan, men vi klarade det på endast 8 veckor.
Trots att byggnaden är något av en prototyp för träbyggnation i tät stadsmiljö, så genomfördes byggnationen snabbt och effektivt. En långtgående prefabricering underlättade monteringen som aldrig krävde mer än fyra snickare på plats samtidigt. Arkitekterna är delägare i huset som är ett gemensamt projekt tillsammans med lägenhetsinnehavarna. Och byggnationen har varit så pass framgångsrik att man redan har ett nytt projekt i samma stil på gång några kvarter längre bort, på Christburger strasse.
- Vi fick en hel del politiskt stöd för vår byggnad, men det har inte varit lätt att ta hänsyn till brandtekniska regler som inte är utformade för trähus.
Reglernas tolkning är till stor del subjektiv, men i nära samarbete med brandmyndigheterna har arkitekterna skapat en lösning som alla är nöjda med, trots att det från gatan knappast framgår att det handlar om ett trähus. Arkitekterna har lagt stor vikt vid att undvika hålrum i konstruktion som kan ge utrymme för krypeld. De 16 centimeter tjocka massivträväggarna är klädda med Rockwool och gips utvändigt. Bjälklagen i lägenheterna är gjorda i en kompositkonstruktion av både trä och betong. Spännvidden är på hela 6,5 meter vilket gör att man kunnat skapa fria loftlika planlösningar utan bärande väggar och pelare.
- Trä är inte endast en förnyelsebar och koldioxidneutral naturresurs, trä är också lätt att transportera och kräver inte mycket energi vid bearbetning. Vi räknar med att energiförbrukningen vid byggnationen är endast 40 procent jämfört med ett traditionellt bygge, och energibehovet per kvadratmeter är lägre än 40 kWh tack vare trä i ytterväggar och god isolering.