Fastighet
Nya krav på hissar - nu gäller H14
den 09 februari 2013Alla hissar med hisskorg för persontransport, huvudsakligen för arbetslokaler, ska senast den 31 december 2012 vara försedda med en korgdörr. Alla hissar för persontransport utan korgdörr eller korggrind måste också vara försedda med en skylt som varnar för faran vid transport av gods i hissen.
AV BJÖRN ASPLIND
Om större ändringar ska göras av hissen skärps kraven. Förbättringskrav på vissa befintliga hissar ställs i ett nytt kapitel i hissföreskrifterna BFS 2012:11 H14, Boverkets ändring av föreskrifter och allmänna råd om hissar, även kallad ”H14”.
H14 innehåller bland annat följande krav som kom i BFS 2006:26 H10:
* Hissar med hisskorg för persontransport, huvudsakligen för arbetslokaler, ska senast den 31 december år 2012 vara försedda med en korgdörr. Andra lösningar än korgdörr kan medges.
* Hissar i arbetslokaler, som används för persontransport, med hisskorg eller hisschakt måste förses med en skylt som varnar för faran vid transport av gods i hissen. Kravet på skylt gäller bara om hissen saknar korgdörr eller korggrind. Det har skett olyckor vid transport av gods, exempelvis med returpappersbehållare, i hissar utan korgdörr.
OLIKA VERSIONER
– Boverket har senaste åren givit ut olika versioner av den så kallade H10, Boverkets föreskrifter om hissar. Nu är man uppe i H14, som började gälla den 1 november 2012. Det här är tvådelat för oss. Visst är det bra att Boverket lyssnar på oss och vill rätta till saker när de inte har träffat rätt, samtidigt är det omständligt när det kommer så många olika versioner. Det vore bättre för alla om Boverket träffat rätt från början, säger Rikard Silverfur, näringspolitisk expert vid Fastighetsägarna.
– Det är både en styrka och en svaghet att vi nu på kort tid kommit upp till H14.
TRE FALL
Man kan dela upp hissarbeten i tre olika fall:
1) Nyproduktion, då gäller nybyggnadskraven enligt Boverkets föreskrifter
2) Större ändring av hissarna, följdkraven ligger i nivå med nybyggnadskraven
3) Retroaktiva krav på befintliga hissar. EU:s hissdirektiv började gälla 2007 och skulle ha varit genomfört senast 2012-12-31. Säkerheten ska höjas för hissar som i huvudsak betjänar arbetslokaler. Detta innefattar bland annat varningsskyltar och korgdörrar.
KORGDÖRRAR
– När det gäller det sista fallet tycker vi att Boverket gått längre än vad europeiska hissdirektivet säger. I H14 är det tyvärr fortfarande så att Boverket håller fast vid att korgdörrar är huvudlösningen, och att det endast är i undantag som andra lösningar accepteras, till exempel fotoceller. Däremot har Boverket i H14 antagit en rimligare syn på vad som får medräknas i kostnads- och skälighetsbedömningen. Tidigare var det bara ingrepp i stommen som räknades och inte kostnaderna för hela åtgärden, säger Rikard Silverfur.
– Då H14 kom ut så sent som den 1 november 2012, två månader innan allt skulle ha varit genomfört hade vi hoppats att Regeringen senarelagt tiden då åtgärderna ska vara genomförda. Det är inte troligt att allt ska vara genomfört två månader efter branschen äntligen fått rimliga regler att förhålla sig till, fortsätter Rikard Silverfur.
HÖJD SÄKERHET
– Vi tror att H14 kommer att räta ut många frågetecken och att allt fler hissar nu kommer att få höjd säkerhet. De reviderade hissföreskrifterna kommer även leda till ökat samförstånd mellan hissinspektörer, hissleverantörer, fastighetsägarna och de kommunala tillsynsmännen. Nu har branschen tydliga förutsättningar. Boverket ska ha beröm för att de strävat efter ökad tydlighet. I det stora hela är vi nöjda med H14, vi har haft framgång i våra diskussioner med branschen och Boverket, avslutar Rikard Silverfur.
Fastighetsägarna har nu en diger uppgift att sprida information om de nya förutsättningarna för hissar. Ett sätt är att delta på Fastighetsmässan, sprida information och ge ut faktablad. Ambitionen är också att inleda diskussioner om en gemensam tolkning av H14 tillsammans med branschföreningen för hissinspektörer samt Hissförbundet.
H10 DET STORA
Styrbjörn Andrén är vice vd vid hissföretaget ITK AB, ordförande i Hissförbundets tekniska kommitté samt lärare vid Hisskolan i Enköping:
– Det stora som hände är när H10:an kom julen 2006. Med H14 är det fjärde upplagan av den stora förändringen som H10 innebar. Den viktigaste förändringen i H14 är hur man ser på de oskäliga kostnaderna för att behöva installera korgdörrar. I H10-H13 fick man bara ta hänsyn till oskälig kostnad om den uppkom i själva byggnaden. Om man till exempel behövde bila i en vägg var det läge att titta på skäligheten. Så länge du inte gjorde några ingrepp i byggnaden och fick dit en korgdörr, oavsett kostnad, var det aldrig oskäligt. Det tyckte både Fastighetsägarna och hissbranschen inte var vettigt, det borde gälla hela projektet.
Vad som är viktigt att betona är att det retroaktiva kravet på korgdörr i H14 enbart berör hissar i byggnader som i huvudsak innehåller arbetslokaler. H14 berör alla hissar, nya som gamla, och förändringen i just H14 med skälighetsbedömning, räddningsutrymmets nya tolkning samt åtgärdstid på tre månader gäller vid modernisering av alla hissar.
SKÄLIGHETEN
– Detta är nu ändrat i H14 och man tittar på hissens förutsättningar när det gäller skäligheten. Det finns en risk nu att många fastighetsägare väljer att köra fotoceller rakt av, vilket är väldigt olyckligt för de själva eftersom det lätt skapar driftproblem. Sätter man fotoceller i mindre personhissar är det väldigt lätt att ”vanligt folk” som åker hiss utan att tänka så mycket på det av misstag bryter ljusridåerna. Det blir ganska irriterat efter ett tag och vi har sett objekt där hissens maskineri har slitits ut av för många stopp, säger Styrbjörn Andrén.
– Det fastighetsägarna ska tänka på är att de ska fundera på det de verkligen sparar genom att inte sätta dit korgdörrar. Kanske resulterar det i stället i missnöjda hyresgäster?
LASTHISSAR
– Från hissbranschen har vi förståelse för att man sätter fotocellister i stora lasthissar. Dels är det väldigt kostsamt med korgdörr, dels är de som nyttjar hissarna vana att använda dem. Lasthissar går också långsammare, vilket gör att hissen stannar i tid om man bryter ljusstrålen. Inbromsningen blir inte heller så hård.
– En annan viktig förändring i H14 är hur man tolkar befintliga räddningsutrymmen. Vi har tyckt att det har blivit oskäligt dyrt för en väldigt liten säkerhetshöjning. I H14 räcker det med 0,7 meter övre räddningsutrymme jämfört med tidigare 1 meter. Det är en stor skillnad för oss, avslutar Styrbjörn Andrén.
STÖRRE ÄNDRINGAR
I 2 kapitlet 1 § ställs krav på befintliga hissar om hissen genomgår vissa större ändringar. Om hissens styrsystem, apparatställ, maskineri eller korginredning ändras eller byts ut ska även vissa andra åtgärder göras. Då kan även korgdörr installeras, alarmsystem och nödbelysning vid instängning i korgen förbättras och manöverorganen göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Med tidigare regler blev dessa förbättringar sällan gjorda.
Hissar med hisskorg för persontransport, vilka huvudsakligen betjänar arbetslokaler ska senast den 31 december år 2012 vara försedda med en korgdörr. I botten ligger det europeiska hissdirektivet från 1995, som anger minimikraven för säkerhet, installationer, underhåll.
SÄKERHET
Redan idag gäller att vid förändring eller byte av hissars styrsystem, apparatskåp, maskineri och vid byte eller förändring av hisskorgars inredning måste ett antal säkerhetshöjande åtgärder vidtas, även i bostadshus:
* Manöverorgan ska handikapp-anpassas
* Korgdörr ska monteras
* Tvåvägs nödtelefon med 24 timmars service
* Godkänd belysning och nödbelysning i hisskorgen
* Petsäkra lås/dörrkontakter på våningsplanen
* Anordning för evakuering
* Räddningsutrymme i schaktgrop och topp.
OSKÄLIGA KOSTNADER
Före år 2012 innebar Boverkets föreskrifter, för befintliga hissar, ett krav på innekorgdörr, om inte detta ”medförde oskäliga kostnader”. Endast i undantagsfall fick andra tekniska lösningar, såsom installation av fotocellridåer, väljas. Boverket menade att ”skillnaden i kostnad mellan installation av en korgdörr och en fotocellanordning eller korggrind, normalt sett inte kunde betraktas som oskälig”. I praktiken innebar detta att lösningar med fotocellridåer underkändes.
LÄTTNADER
I Boverkets föreskrifter H 13 infördes lättnader i den svenska tillämpningen av EU:s hissdirektiv. Skrivningen om att skillnaden i kostnad mellan en korgdörr och en fotocellanordning eller korggrind, inte skulle betraktas som oskälig, togs bort. I korthet innebar det att en besiktning ska kunna godkänna inte bara korgdörrar, utan även andra tekniska lösningar som skyddar mot klämrisk, som fotoceller och ljusridåer.
Frågan om innekorgdörrar kontra fotoceller blev viktig efter den 1 januari 2013, då de nya säkerhetskraven träder in för arbetslokaler. Frågan är dock hur stor förändringen egentligen blir. Redan den 1 juli 2007 kom regler från Arbetsmiljöverket som innebar att det inte längre var tillåtet att transportera skrymmande gods i hissar som saknade korgdörr. Till exempel i det fall då bygg-, flytt- eller städfirmor transporterar skrymmande gods i hissarna. Då blir det definitionsmässigt – om än tillfälligt – arbetslokal. Och enligt reglerna måste alltså en anordning – inre hissdörr – installeras så att inget skrymmande gods kan komma åt hisschaktet och fastna, och därmed kunna orsaka olyckor.
15000 HISSAR
I allmänhet är kommunerna inte särskilt väl rustade som tillsynsmyndigheter i dessa frågor. Normalt saknas personer med särskilda kunskaper om hissar. Man har förlitat sig på de ackrediterade hissbesiktningsföretag som finns. Men de har inte heller räckt till, eller också är för många fastighetsägare slarviga. Boverket larmade tidigare om att på minst 15000 hissar inte hade gjorts en återkommande besiktning. Enligt statistiken som Boverket följer verkar situationen heller inte ha förbättrats.
EU-kommissionen ville minska risken för klämskador i nya hissar. Resultatet blev EU:s hissdirektiv, enligt vilket nya hissar ska utrustas med innerdörrar. I gamla hissar kan varningsskyltar och fotocellslösningar användas. Ansvarig svensk myndighet valde dock att införa krav på innerdörrar i alla hissar, nya som gamla. Därmed har Sverige gått längre i sitt genomförande av hissdirektivet än övriga EU-länder. Resultatet är att många helt fungerande hissar har fått bytas ut, till stora kostnader.
SVENSKA SÄRKRAV
Näringslivets regelnämnd (NNR) arrangerade i höstas ett seminarium om gold-plating i riksdagen: Svenska särkrav gör regler dyrare för företagen. Per-Arne Rudbert, VD, och Per Rosén, teknisk chef, på fastighetsbolaget Humlegården berättade hur Sverige, genom Boverket, valt att införa hårdare krav än vad EU:s hissdirektiv kräver. För Humlegården uppskattades kostnaden för detta till 45 miljoner kronor och totalt för alla svenska fastighetsägare till cirka två miljarder kronor.
Fotnot: Läs mer om H14 på www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2012/BFS-2012-11-H%2014.pdf
På bilden:
Hissar med hisskorg för persontransport, vilka huvudsakligen betjänar arbetslokaler ska senast den 31 december år 2012 vara försedda med en korgdörr. I botten ligger det europeiska hissdirektivet från 1995, som anger minimikraven för säkerhet, installationer, underhåll.
Foto: Christer Westholm
Startskott för nytt kontorshus i Ulriksdal
den 14 juni 2014Nu har bygget av Johnson & Johnsons nya kontorshus i Ulriksdal, Solna, startat. Torsdagen den 12 juni togs det symboliska första spadtaget för byggnationen.
Första spadtaget för nytt seniorboende i Dalby
den 13 juni 2014På tisdag den 17 juni tas det första spadtaget för ett nytt seniorboende i Dalby. I Brf Anemonen planeras för tre hus med sammanlagt 41 lägenheter. Bakom byggandet står Riksbyggens Bonum Seniorboende.
SERNEKE byggstartar SKFs nya projekt - One Roof
den 13 juni 2014Den 13 juni skedde den officiella byggstarten av SKF Sveriges nya kontor- och verkstadsbyggnad i Gamlestaden, Göteborg. Projektet bedrivs i nära samarbete mellan parterna under formen samverkansentreprenad där SERNEKE Bygg står för totalentreprenaden. Byggnaden ska stå färdigt under sommaren 2015.
480 nya bostäder till Telefonplan
den 12 juni 2014I dag väntas stadsbyggnadsnämnden besluta att starta planarbetet för 480 nya bostäder i fyra kvarter vid Telefonplan. Förutom bostäder innehåller förslaget en överdäckning av tunnelbanan, förskola och lokaler för service och butiker.
Sigtunabor får önskat matkoncept i ny stadsdel
den 12 juni 2014När den nya stadsdelen i Norra Sigtuna växer fram är Sigtunabornas högsta önskan en modern mötesplats med närproducerad mat och restauranger. NCC:s vinnande koncept, som ska infria invånarnas vision ger upplevelsen av saluhall och beräknas stå klar under 2016.
Skanska bygger tre hus åt HSB i Tuve
den 12 juni 2014Skanska har slutit avtal med HSB om att bygga tre flerbostadshus med 74 bostadsrättslägenheter samt parkeringsdäck i Tuve, Göteborg. Kontraktet är värt cirka 105 miljoner kronor.
BillerudKorsnäs investerar stort i hållbarhet i Gävle
den 11 juni 2014BillerudKorsnäs styrelse har beviljat en investering om drygt 450 miljoner kronor för miljöförbättrande åtgärder vid produktionsenheten i Gävle.
Miljötillstånd beviljat för LNG-terminal i Göteborg
den 10 juni 2014Länsstyrelsen i Västra Götaland har beviljat Swedegas och Vopak LNG Holding tillstånd enligt miljöbalken till anläggning för LNG, flytande naturgas i Energihamnen i Göteborg. Terminalen ska kunna förse både sjöfart, industrier och tunga transporter med gas, när de ställer om från olja som bränsle.
Skanska bygger om Nordens största containerterminal
den 10 juni 2014Skanska har fått i uppdrag att bygga om spårområdet hos APM Terminals i Göteborg. Projektet omfattar bland annat nya kranspår inklusive markförstärkning för nya bockkranar.
Stort projekt för Imtech i Skellefteå
den 10 juni 2014Imtech har fått uppdraget att svara för installationer för värme, sanitet, kyla och frys vid en omfattande om- och tillbyggnad av centralköket på lasarettet i Skellefteå. Satsningen är ett led i ett samarbete mellan Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting när det gäller måltidsverksamheten.
Fler kan bo kvar i Vintrosa
den 5 juni 2014ÖBO, ÖrebroBostäder AB, planerar nu att bygga nya hyresrätter i Vintrosa genom att erbjuda bostäderna som kooperativa hyresrätter. Konceptet öppnar för ett större inflytande och ger möjlighet till ett sparande som håller nere hyreskostnaden.
250 fler bostäder till Kapellgärdet i Uppsala
den 5 juni 2014NCC har köpt mark av Uppsala Akademiförvaltning på Kapellgärdet i Uppsala, intill NCC:s pågående projekt Västra Orgeln. Därmed kan NCC bygga ytterligare 25o bostäder som beräknas vara klara under 2017. NCC är en av de största bostadsbyggarna på Kapellgärdet.
Marinmuseums tillbyggnad redo för publik
den 5 juni 2014Fredagen den 6 juni öppnar Marinmuseums nya ubåtshall för besökare. Bakom den nya byggnaden, en modern märkesbyggnad i Karlskronas historiska örlogsmiljö, står Statens fastighetsverk (SFV), förvaltare av Marinmuseum.
NCC bygger friidrotts- och innebandyhall i Uppsala
den 5 juni 2014NCC har fått i uppdrag att bygga en ny friidrotts- och innebandyhall i Uppsala. Kunden är IFU Arena AB och ordervärdet uppgår till 280 miljoner kronor.
Första spadtaget för Ikano Retail Centres shoppingcenter i Umeå
den 3 juni 2014Idag tas det första spadtaget för Umeås nya shoppingcenter. Centret kommer att innehålla ett 90-tal butiker, restauranger och caféer. Det blir cirka 35000 kvm och byggs i två plan. Idag är redan 75 % uthyrt. Invigningen planeras bli våren 2016.
Martin & Servera bygger nytt lager i Umeå
den 2 juni 2014Martin & Servera bygger ny lagerbyggnad i Umeå. Anläggningen, som blir cirka 22000 kvadratmeter stor med en takhöjd på cirka 13 meter, ska stå färdig senhösten 2015. All verksamhet i dagens befintliga lageranläggning på Rälsvägen 7, liksom även dotterbolaget Grönsakshallen Sorunda, flyttar till det nya lagret.
Åhléns storsatsar med 6000 kvm och nytt citykoncept i Mall of Scandinavia
100 byggaktörer inne på Stockholmsmarknaden
den 24 april 2014– Stockholms stad har satsat på konkurrens och har inte minst släppt fram de som bygger industriellt. Det säger finansborgarrådet Sten Nordin (M) och slår fast att ungefär 100 byggaktörer finns inne på byggmarknaden i Stockholm, vilket är fem gånger så många som i Göteborg. 140 000 nya bostäder ska byggas fram till år 2030.
Renoveringsmarknadens status måste höjas
den 24 april 2014– Det allra viktigaste är måhända att få upp statusen för renoveringsmarknaden. Det ska vara minst lika fint att bygga om som att bygga nytt, säger ordföranden Andres Muld för Renoveringscentrum i inledningen av den första Renoveringsdagen som anordnats.
Höghållfast stål bär fram nytt industriellt byggande
den 24 april 2014– Höghållfast stål och hög prefabriceringsgrad har skapat nya möjligheter, vilket alla kan se i nya byggnationer såsom Friends Arena i Solna och i nya Sundsvallsbron, säger Johan Söderqvist, VD för Stålbyggnadsinstitutet (SBI).
Siemens erbjuder allt från små projekt till totallösningar för fastigheten
den 21 april 2014Siemens levererar intelligenta tekniklösningar för fastigheter. Lösningarna medger att energianvändningen kan sänkas med i snitt 30 procent, med bibehållen eller ökad komfort. Företaget erbjuder också Total Building Solutions där fastighets-, informations- och säkerhetssystem integreras. Detta höjer fastighetens säkerhet, effektivitet och flexibilitet.
Ständig kamp mot energitjuvar för Botkyrkabyggen
den 15 april 2014AB Botkyrkabyggen är med sina 10600 lägenheter ett av de mest miljonprogramtunga bostadsbolagen inom SABO. Detta är en av anledningarna till att Botkyrkabyggen alltid arbetar med en plan och en tanke inför varje beslut om energisparåtgärder. Varje dag innehåller en ständig kamp mot energitjuvar och ett intensivt arbete för att minska energianvändningen.
Kopparstaden – självförsörjande på el
den 15 april 2014Kopparstaden AB – det kommunala bostadsföretaget i Falun – arbetar mycket aktivt sedan många år för att minska sin energiförbrukning och att bidra till en hållbar utveckling av våra gemensamma resurser. Stort fokus ligger på en minskad elanvändning och att uppnå balans mellan egenproducerad el och elanvändning för drift av fastigheterna.
Flera satsningar på solenergi
den 15 april 2014I mitten av februari arrangerade SABO Solenergidagen i Uppsala. Två av föreläsarna var Ulf Klint från Karlskronahem och Lena Ahlgren från Umeå Energi. Båda Umeå och Karlskrona ligger långt framme när det gäller satsningar på solenergi.
Många mjuka frågor under SABO:s Fastighetsdagar
den 14 april 2014Bostadsföretagen måste arbeta målmedvetet också med de mjuka frågorna. En stadsdel blir attraktiv genom utbud av service, fysiska mötesplatser, kvaliteten på grundskolan och tack vare vackra omgivningar. Temat för SABO:s konferens var stadsdelsförnyelse.
Ny påbyggnad på Plogen
den 5 mars 2014– Umeå har förmodligen kommit längst när det gäller påbyggnader bland jämförbara städer i Sverige, säger Melker Tjärnström, Peab i Umeå och ansvarig för ombyggnaden av kvarteret Plogen invid Umeälven.
Fastighetsägarna i Västra Götaland antar Energiutmaningen
den 4 mars 2014Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsammans med Fastighetsägarna GFR antagit Energiutmaningen. Projektet pågår under tre år - från 2013 till 2015 - och drivs från Fastighetsägarnas kontor i Göteborg, Uddevalla och Borås.
_250-250.jpg){kind=logo}
