Forskare vid KTH har studerat hur den vattenburna kollektivtrafiken kan tänkas fungera i framtiden i Sveriges huvudstad. Bland annat har de studerat om fler kollektivresor på vattnet kan sänka belastningen på landbaserad kollektivtrafik och om det går att öka resorna på vatten utan en större miljöbelastning som följd. Svaret är ja.
Resultatet som KTH-forskarna kommit fram till gäller dock inte bara Stockholm, utan även många andra kustnära städer i Europa och världen.
6,3 miljarder kronor. Så mycket kostar kapacitetsbristen i kollektivtrafiken det svenska samhället årligen bara i Stockholm enligt siffror från myndigheten Trafikanalys. För de tre största städerna i Sverige landar samma summa på 11,5 miljarder kronor.
Genom att utnyttja vattnet som omger Stockholm kan dessa kostnader sänkas. Ja, om vattenburen kollektivtrafik är en bra idé alltså.
Det är det, enligt Karl Garme, forskare vid Institutionen för farkost och flygteknik på KTH.
Forskningsprojektet ”Vattenvägen 365” initierades i samarbete med Susanna Hall Kihl på Vattenbussen AB, en entreprenör med visionen att skapa positiva effekter för både resenärer och samhället.
– I projektet ställer vi frågorna om vattenvägen kan tillföra kapacitet till kollektivtrafiken, jämna ut belastningen på landinfrastrukturen och öka tillgängligheten utan att öka miljöbelastningen. Svaret så här långt är att det går, säger Karl Garme.
Han forsätter att berätta att det finns fem förutsättningar för kapacitetsökningen, förutsättningar som listas i detalj nedan.
– Tack vare samarbetet med Susanna Hall Kihl har vi kunnat sätta vår expertis och vårt kunnande i ett tydligare sammanhang. Genom djupare insikt i marknadens behov och samhällsplanerarnas utmaningar får forskningen ökad relevans, säger Karl Garme.
– Traditionellt har trafikplanerarnas fokus legat på att testa konkreta linjer och trafikeringskoncept, men värdet som vattenvägen kan tillföra ett hållbart samhälle syns först när man zoomar ut till ett bredare perspektiv. Därför har vi också valt ett systemperspektiv som utgår ifrån resenärens dörr-till-dörr resa, inflikar Susanna Hall Kihl.
Karl Garme fortsätter att berätta att projektets mål är att en gång för alla slå fast om vattenburen kollektivtrafik i stor skala är en möjlig eller omöjlig väg att gå.
– Så här långt tror vi att det är möjligt förutsatt att de fem förutsättningarna uppfylls, säger Karl Garme.
Han tillägger att båtar är både tids- och energimässigt konkurrenskraftiga jämfört med buss. Det ser forskarna i de scenariostudier de genomfört. Vattenburen kollektivtrafik kan också underlätta för cykelpendling som är i ropet just nu. Det är är lättare att lasta båtar än bussar med cyklar, och det gör att resenären kan cykla, åka båt för att sedan åter cykla den sista biten.
– Båtar ska dock tillföra något, inte konkurrera ut andra delar av kollektivtrafiken, säger Karl Garme.
Här är listan.
Förutsättningarna för vattenburen kollektivtrafik ökar...
1) ... om det vattenburna systemet integreras med landinfrastrukturen (fysiskt och genom betalsystemet).
– Ta Slussen som ett exempel, och då mer specifikt färjorna till Djurgården. Kollektivtrafiken hänger inte ihop här. Man måste ut ur tunnelbana och gå en bra bit innan man kommer till båtarna. Det är inte som att byta mellan röd och grön linje vid Slussens eller Gamla stans tunnelbanestationer. Tar man Nacka strand som ytterligare ett exempel är det en lång väg ner till båten från bussarna. Nodpunkterna behöver byggas ihop. Om man vänder sig till SL:s reseplanerare ska man inte heller behöva bry sig om ifall man har asfalt, räls eller vatten under fötterna, säger Karl Garme.
2) ... om vintertrafiken kan hanteras och om frekvensen är hög.
– I det nordiska klimatet uppstår alltid frågan om vintern och isen när vattenburen kollektivtrafik diskuteras. Vi har adresserat isbiten specifikt i vår forskning. Vill vi ha effektiva fartyg så pratar vi lätta konstruktionsmaterial, men på marknaden finns det en skepsis mot hur dessa tar och bryter is och man efterlyser de förstärkta stålfartyg som används idag. Vi är emellertid av åsikten att lätta material klarar en del is, och vi spar dessutom bränsle under sommaren om vi inte behöver frakta runt på en tung funktion (stärkt stålskrov) som då inte behövs. Vidare kan det diskuteras om båten själv behöver kunna bryta is, eller om det räcker med att den kan färdas runt i kalla vatten. Idag är det stort fokus på att båten måste klara sig själv i alla lägen. Vi tror på redundans här, så att vi har en situation där det kommer en ny båt när den gamla går sönder, precis som med bussarna, säger Karl Garme.
3) ... om av- och påstigning går snabbt,
– Vi vill att båtarna fungerar som en tunnelbana eller en bus, där man går på och av från sidorna och inte i fören eller aktern. Det sättet spar tid, bland annat vid på- och avstigningar. Bekväma bytespunkter är också viktigt för att pendlarna ska kunna använda väntetiden på ett bra sätt, säger Karl Garme.
4) ... om farkosterna är ändamålsenliga, energieffektiva och produceras effektivt,
– Båtarna i vattenburen kollektivtrafik bör vara olika stora, precis som med bussar som finns i flera storlekar. De ska tillverkas modulärt, Så det blir en rationell produktion. Det gör jättemycket för slutpriset för en båt, säger Karl Garme.
5) ... om man planerar för vattenburen kollektivtrafik nu och inte bygger bort möjligheterna...
– Nu när man planerar ny tunnelbana i Stockholm, det vill säga bygger ut trafiksystemet, är det vettigt att ha vattenvägen i åtanke. Det kan vara avgörande till exempel var en station placeras. Missar man att ha med vattenburen kollektivtrafik i planeringen så riskerar man också att minska vinsten med den. Vidare finns det en risk att befintliga och potentiella kajplatser kan försvinna eftersom strandnära boende är attraktivt. Om man dessutom för ner trafiken mot vattnet nyttjar man annars inte så använd infrastruktur, och frigör utrymme på andra ställen, säger Susanna Hall Kihl.
KTH-forskarna poängterar att det inte bara är Stockholm som har nytta av vattenburen kollektivtrafik. Många andra kustnära städer i Sverige och utomlands skulle kunna ha samma nytta av använda sig mer av vattenvägarna i kollektivtrafiken. Alltså en framtida exportnäring för Sverige om korten spelas rätt.
Forskningsprojektet "Vattenvägen 365" är finansierat av Sjöfartsverket.
För mer information, kontakta Karl Garme på 070 - 397 17 17 / [email protected] eller Susanna Hall Kihl på 070 - 761 66 42 / [email protected].
På bilden:
Så här kan en ny pendelbåt se ut enligt några KTH-studenter som skissat på en farkost.

I Stockholm ska man demonstrera och utvärdera hur bussar med eldrift kan bidra till en bättre livsmiljö. Detta ingår i EU-projektet ZeEUS som drivs i åtta europeiska städer. Med start i höst kommer åtta Volvo laddhybridbussar att sättas i reguljär trafik i staden.

Tyréns har tillsammans med ÅF vunnit en upphandling rörande den första etappen av Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg mellan Södertälje och Trosa. Det totala ordervärdet uppskattas till 100-300 miljoner kronor och omfattar två järnvägsplaner med tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar, systemhandlingar och gestaltnings-program.
Det första anslagsfinansierade sjöfartsprojektet är i hamn. Arbetena i inseglingen till Gävle, där farleden har breddats och fördjupats från Holmudden fram till kaj, är nu slutförda. Den 16 juni är infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) på plats i Gävle för att förrätta den officiella invigningen.
Igår beslutade kommunstyrelsen i Danderyd att godkänna en projektplan för utveckling av området kring E18 genom kommunen. Beslutet är en följd av den åtgärdsvalsstudie som inleddes tidigare i vår i samarbete med väghållaren Trafikverket och Stockholms läns landsting.

Skanska har fått i uppdrag att asfaltera den nya Sundsvallsbron och anslutande broar. Totalt handlar det om 2 200 meter asfalt över Sundsvallsfjärden.
NCC bygger ut ELON Elkedjan Logistics centrallager i Örebro till dubbel storlek när vitvarukoncernen expanderar i fler länder och breddar sortimentet. Hundra meter längre tågkaj i lagret ger även 50 procent fler miljöanpassade transporter. Ordern är värd 111 miljoner kronor.
NCC har fått i uppdrag av Trafikverket att bygga ut Svealandsbanan med dubbelspår på sträckan mellan Strängnäs och Härad. Ordern uppgår till 975 miljoner kronor.
Regeringen har nu prövat och slagit fast arbetsplanen för Förbifart Stockholm som därmed vinner laga kraft. Arbetsplanen ger Trafikverket rätt att ta marken inom vägområdet för den nya leden i anspråk.
Tisdagen den 20 maj firas det att ett av Sveriges största infrastrukturprojekt – E18 Hjulsta-Kista – fått en ny sträckning.

Idag meddelade Trafikverket att elvägsprojektet vid Arlanda får en miljon kronor. Pengarna ska använda till projektering för att bygga en elväg för transporter mellan Arlanda flygplats och Rosersbergs logistikområde. Redan hösten 2015 kan elvägen testas i praktiken.
I Kristi Himmelsfärds-helgen inleds arbetet med att höja kapaciteten på Ostkustbanan mellan Hudiksvall och Sundsvall. Järnvägen får 23 km ny räls och 45000 sliprar byts ut.
För att förbättra säkerhet och arbetsmiljö vid vägarbeten kommer forskare på VTI att analysera effekterna av det nya regelverk som infördes av Trafikverket förra året. Även ansvar och roller kring spårarbeten ska undersökas.

Colliers har fått ett exklusivt uthyrningsuppdrag för det första projektet i Skanskas nya lagerkoncept – Kubiklager. Totalt bygger Skanska cirka 13000 kvm på spekulation i Orrekulla. I Kubiklagret erbjuder Skanska ytor från 2000 kvm som anpassas precis efter hyresgästens önskemål.
Lägre utsläpp, bättre luftkvalitet och ett viktigt steg för att klara de nya svavelkraven. Beskedet att nästa Gotlandsfärja kommer att gå på LNG är viktigt och glädjande.
Sammanlagt 45 företag vill köra på de svenska järnvägarna nästa år. När ansökningstiden för att få tider i tågtidtabellen för 2015 gick ut natten mot tisdag finns bland annat ansökningar från SJ, MTR Nordic, Veolia och Skandinaviska Jernbanor.
Ett oförutsägbart beteende hos konsumenter har gjort att många företag tvekar att teckna långa kontrakt för lagerlokaler. För att möta behoven på logistikmarknaden satsar Skanska på ett helt nytt lagerkoncept: Kubiklager.
Regeringen har nu presenterat sitt förslag till nationell plan för transportsystemet för åren 2014-2025. I planen presenterar regeringen satsningar på nästan 200 miljarder kronor på nyinvesteringar på den svenska järnvägen och 86 miljarder kronor på drift och underhåll.

Nu är Svenska Kyrkor 2014 tryckt! Klicka här för att komma till webb-tidningen.

– Stockholms stad har satsat på konkurrens och har inte minst släppt fram de som bygger industriellt. Det säger finansborgarrådet Sten Nordin (M) och slår fast att ungefär 100 byggaktörer finns inne på byggmarknaden i Stockholm, vilket är fem gånger så många som i Göteborg. 140 000 nya bostäder ska byggas fram till år 2030.

– Det allra viktigaste är måhända att få upp statusen för renoveringsmarknaden. Det ska vara minst lika fint att bygga om som att bygga nytt, säger ordföranden Andres Muld för Renoveringscentrum i inledningen av den första Renoveringsdagen som anordnats.

Snabba Hus kallas projektet för nya fräscha bostäder för unga i bostadskrisens Stockholm, med målsättningen att inom kort nå byggstart. Snabba Hus är ett samarbete mellan Svenska Bostäder och nätverket jagvillhabostad.nu.

– Höghållfast stål och hög prefabriceringsgrad har skapat nya möjligheter, vilket alla kan se i nya byggnationer såsom Friends Arena i Solna och i nya Sundsvallsbron, säger Johan Söderqvist, VD för Stålbyggnadsinstitutet (SBI).

Siemens levererar intelligenta tekniklösningar för fastigheter. Lösningarna medger att energianvändningen kan sänkas med i snitt 30 procent, med bibehållen eller ökad komfort. Företaget erbjuder också Total Building Solutions där fastighets-, informations- och säkerhetssystem integreras. Detta höjer fastighetens säkerhet, effektivitet och flexibilitet.

I mitten av februari arrangerade SABO Solenergidagen i Uppsala. Två av föreläsarna var Ulf Klint från Karlskronahem och Lena Ahlgren från Umeå Energi. Båda Umeå och Karlskrona ligger långt framme när det gäller satsningar på solenergi.

AB Botkyrkabyggen är med sina 10600 lägenheter ett av de mest miljonprogramtunga bostadsbolagen inom SABO. Detta är en av anledningarna till att Botkyrkabyggen alltid arbetar med en plan och en tanke inför varje beslut om energisparåtgärder. Varje dag innehåller en ständig kamp mot energitjuvar och ett intensivt arbete för att minska energianvändningen.

Kopparstaden AB – det kommunala bostadsföretaget i Falun – arbetar mycket aktivt sedan många år för att minska sin energiförbrukning och att bidra till en hållbar utveckling av våra gemensamma resurser. Stort fokus ligger på en minskad elanvändning och att uppnå balans mellan egenproducerad el och elanvändning för drift av fastigheterna.

Bostadsföretagen måste arbeta målmedvetet också med de mjuka frågorna. En stadsdel blir attraktiv genom utbud av service, fysiska mötesplatser, kvaliteten på grundskolan och tack vare vackra omgivningar. Temat för SABO:s konferens var stadsdelsförnyelse.