– Industriellt modernt träbyggande innebär hållbart byggande i ordets allra bästa mening, med resursbesparingar och förbättringar hela vägen längs den nya byggprocessen. Att bygga industriellt innebär att beställaren slipper negativa överraskningar och – inte minst - att kostnaden som regel blir det som var sagt från början, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.
Av Niclas Svensson
Någonstans i mitten av 1990-talet lät visionen om en hel modern, urban stadsbebyggelse i trä närmast som en utopi. Det majestätiska kungliga slottet i Stockholm stod där förvisso som en skiltvakt och visade att det minsann gick bra med tiovåningshus i trä under första halvan av 1700-talet.
Men inte i slutet av 1990-talet: ”Vi ska bygga en internationell flygplats, inte några j-a röda sportstugor”, som en projektledare på Luftfartsverket uttryckte sig när frågan om träkonstruktioner var uppe till diskussion vid den samtida utbyggnaden av Arlanda. Detta resonemang förstod emellertid inte kollegorna i Norge, och samma år, 1998, stod Oslos internationella flygplats Gardermoen klar, med 145 meter långa, drygt fyra meter höga limträkonstruktioner.
Beställarna levererar argumenten
Men knappt två decennier senare har gränserna tänjts i alla avseenden och byggherrar och beställare är inte längre obekanta med att det går att bygga högt, spännande, stort och fort med ny träbyggnadsteknik. Sverige bygger högre andel flervånings bostadshus i trä än något annat EU-land och i Växjö pågår för fullt utbyggnaden av en hel Trästad mellan centrum och Universitetet, och är snabbt på väg att få efterföljare. Susanne Rudenstam behöver inte leta länge efter argumenten. Hon får dem i stället allt oftare från dem som bygger och förvaltar.
– Ingenting slår förstås ut de egna erfarenheterna som beställare och kommuner gör runt om i Sverige. De upptäcker själva att det går snabbare och effektivare med industriella byggprocesser, trots att orden måhända låter något gråa och trista. Och det blir vanligare att industriella träbyggnadsprojekt kommer upp som självklara alternativ vid upphandlingar. Det finns snart mycket få exempel på byggnationer där trä inte kan användas. Kommunernas initiativ med träbyggnadsstrategier viktigt och rätt, det är ett sätt att öka och lära sig om träbyggande utan att snedvrida konkurrensen.
– Visionen om 14-våningshus i nya Hagastaden i Stockholm som Folkhem presenterat, känns såväl fullt realistisk som därtill det mest moderna sätt som ett sådant byggalternativ kan erbjuda beställaren, säger Susanne Rudenstam. Det handlar om att flytta fokus från material till process, resurseffektivitet och kvalitet. Det handlar om hållbarhet längs olika vägar fram till färdiga hus och byggnader.
Energisnåla hus öppnar för ny klimatteknik
Susanne Rudenstam talar om träbyggandets intåg som ”ögonöppnare”. Via diskussionen om olika byggmetoder har allt fler kommit på att det kan vara värt att se över hela processen från upphandlingar till en översyn av de aktörer som finns inne på marknaden.
– Jag vill påstå att de som börjat arbeta med träbyggnadsstrategier har utvecklat och fått med sig kunskapen som inte bara gynnar träbyggandet utan upphandlingsprocesser generellt, säger Susanne. Initiativet att vara testbänk är rätt, utan att våga kan ingen förnyelse ske.
– Konkurrens är förstås ett nyckelord för all utveckling inom bygg- och bostadssektorn. Fler aktörer och därmed fler alternativ att välja mellan, skapar förstås utveckling av såväl metoder som materiallösningar. Ju mer energisnåla våra hus och byggnader blir, desto viktigare blir förstås metoderna, transporterna och materialen som vi använder ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv. Blir mycket glad när jag ser att i nya etappen för Djurgårdsstaden i Stockholm, finns också val av stommaterial och byggsystem med i bilden.
– Utvecklingen som Stockholms Stad nu visar genom att använda LCA-verktyg i kommande projekt i bland annat Djurgårdsstaden, och som tar hänsyn till materialens klimatpåverkan i markanvisningstävlingar är en bra och önskvärd väg. Den säger inget om materialval men väl om vikten att använda material med mindre påverkan.
Nya Trästad
Susanne Rudenstam berättar om starten för nya Trästad, vilket är en fortsättning på Nationella träbyggnadsstrategin och Trästad 2012. Det är en plattform för ett brett, nationellt nätverk för kommuner, byggherrar och andra intressenter. Syftet är framförallt att stärka beställarkompetensen för industriellt träbyggande, och det sker genom att möjligheter till kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte skapas. Första större aktiviteten är en Workshop i Fristad i Borås kommun i början av juni, med studiebesök på Fristadbostäders nya flervåningshusprojektet i samarbete med stomleverantören KLH Scandinavia. Under hösten följer fler träffar och Workshops runt om i landet.
– Projektet i Fristad är ett exempel på kostandseffektivt, industriellt byggande med hög kvalitet och precision som resulterar i kostnadseffektiva hyresrätter. Det görs i Fristad Byggs regi och sker i samverkan med en stomleverantör från Österrike.
Järfälla och nya Herrestadsskolan
Vi avslutar intervjusamtalet med att prata om nya Herrestaskolan i Barkarby som byggs i massivträ (CLT) för 100 förskolebarn och 300 elever i årskurs 1–5. Skolan kommer att blir Sveriges största skola byggd i massivträ med miljöbyggnad Guld-certifiering enligt Swedish Green Building Council.
– Det är Skanska som står som huvudentreprenör och skolan uppförs i massivträsystem från Moelven. Här ska också användas 1 400 kvadratmeter solceller som placeras på taket och resten av takytan beläggs med sedumtäckning. Projektet har utformats av Liljewalls arkitekter med passivhusteknik. Tack vare stommen i massivträ är byggnaden i princip koldioxidneutral vilket betyder att byggnaden lagrar lika mycket koldioxid som byggprocessen och driften förbrukar tillsammans. Det är ett steg mot en ny typ av offentligt byggande i Sverige där klimatet sätts i fokus - och på ett sätt vi som kanske inte sett tidigare, avslutar Susanne Rudenstam.
På bilden:
Susanne Rudenstam.

Media rapporterar dagligen om inbrott, brand och en ökning av sociala problem. Många känner sig otrygga i källaren, på gården och andra platser samtidigt som få vill flytta till bostadsområden som uppfattas som otrygga. Vad kan bostadsföretagen göra för att motverka detta och öka både tryggheten och den upplevda säkerheten?

– Industriellt modernt träbyggande innebär hållbart byggande i ordets allra bästa mening, med resursbesparingar och förbättringar hela vägen längs den nya byggprocessen. Att bygga industriellt innebär att beställaren slipper negativa överraskningar och – inte minst - att kostnaden som regel blir det som var sagt från början, säger Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli.

– Att bygga i trä är det moderna sättet att bygga och det enda rätta ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi ärver inte jorden av våra fäder, vi lånar den av våra barn, säger Peter Serrander, VD för Fristad Bygg som just nu är i full färd med att resa fem våningars massivträhus i Fristad.

– Det grundläggande behovet handlar egentligen om att utveckla nya sätt att bygga, och vi som har hållit på några år med moderna, träbaserade byggmetoder vet att vi sitter på några av de bästa svaren, säger Anders Jonsson, en av förgrundsfigurerna inom svenskt träbyggande.

Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) invigde en solig majförmiddag den första etappen av nya Campus Björksätra i Bredäng med 36 nya studentlägenheter. Studentlägenheterna är byggda av prefabricerade, nyutvecklade kerambetongmoduler från Soleed AB i Eksjö och stor vikt har lagts vid design och arkitektur.

Nu är ett nytt nummer av Fastighet & Bostadsrätt tryckt. Klicka vidare för att läsa webbtidningen.

Nu är Svenska Kyrkor 2014 tryckt! Klicka här för att komma till webb-tidningen.

– Stockholms stad har satsat på konkurrens och har inte minst släppt fram de som bygger industriellt. Det säger finansborgarrådet Sten Nordin (M) och slår fast att ungefär 100 byggaktörer finns inne på byggmarknaden i Stockholm, vilket är fem gånger så många som i Göteborg. 140 000 nya bostäder ska byggas fram till år 2030.

Snabba Hus kallas projektet för nya fräscha bostäder för unga i bostadskrisens Stockholm, med målsättningen att inom kort nå byggstart. Snabba Hus är ett samarbete mellan Svenska Bostäder och nätverket jagvillhabostad.nu.

– Det allra viktigaste är måhända att få upp statusen för renoveringsmarknaden. Det ska vara minst lika fint att bygga om som att bygga nytt, säger ordföranden Andres Muld för Renoveringscentrum i inledningen av den första Renoveringsdagen som anordnats.