Tillsammans lanserar Martinsons och Skellefteå AIK Hockey idag ett nytt och kunskapsinriktat samarbete – undersökningspanelen SPÅNA. Genom panelen får Skellefteå AIK:s medlemmar och supporters möjlighet att bidra till utvecklingen av nya produkter och tjänster för bland annat privatpersoner, företag, föreningar, offentliga förvaltningar och industrisektorn.
– Genom att samarbeta med Skellefteå AIK får vi tillgång till ett stort nätverk av människor. Det är absolut inte enbart för folk inom byggbranschen, utan vi vill samla in erfarenheter och åsikter från de människor som lever med och som använder lösningarna och produkterna, säger Erik Arvidsson, chef för färdiga produkter på Martinsons.
Som ersättning för varje persons medverkan kommer att Martinsons, som tagit initiativet till panelen, att ge ett stöd till Skellefteå AIK:s ungdomsverksamhet.
Martinsons är Sveriges största producent av limträ och byggsystem för flerbostadshus, byggnader och broar i trä. I det ständigt pågående arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster har panelen en viktig roll.
För Skellefteå AIK var det självklart att gå i bräschen och samarbeta kring lanseringen.
– Precis som vi på Skellefteå AIK har Martinsons ett stort engagemang för utvecklingen i hela regionen. Vi är alltid öppna för att hitta nya sätt att skapa mervärden för våra samarbetspartners, säger Håkan Billing, försäljnings- och marknadschef på Skellefteå AIK.
Inom kort kommer fler föreningar i Sverige att erbjudas möjlighet att ansluta sig till SPÅNA. Arbetet startar hos föreningar som idag har koppling till Martinsons, antingen genom att de finns i Västerbottensregionen eller genom andra typer av samarbeten.
– För oss är det här ett kreativt och kostnadseffektivt sätt att samla in kunskap samtidigt som vi stöttar föreningslivet. Vi hoppas att det här kommer att engagera både föreningar och människorna runt om, säger Erik Arvidsson.

Nu är Fuktsäkert 2016 ute. Klicka vidare för att komma till webb-tidningen.

Genom Höga hus-projektet vill Martinsons ta fram en ny byggnorm som är anpassad till träets unika förutsättningar. Idag är det svårt att bygga trähus högre än åtta till tio våningar eftersom den svenska byggnormen för höga hus inte går att applicera på trähus när det gäller dimensionering av svängningar.

HSB Göteborg har lanserat appen "Drömbostaden". En app som gör det möjligt att med sin läsplatta från TV-soffan, se området och huset växa fram tredimensionellt.

KTH-forskaren Loove Broms och hans kollegor har utvecklat en rad utmanande designexperiment som vittnar om spännande visioner från morgondagens hållbara stad. Experiment ställs nu ut på KTH.

Jernhusen har lämnat in en detaljplaneansökan till Stockholms stad om utveckling av centralstationsområdet. En station ovanpå spåren planeras genom en överdäckning av området mellan Vattugatan i söder och Kungsbron i norr.

Atrium Ljungberg har tillsammans med Malmös Stad funnit en lösning för Malmös nya kommunala takförskola. Etableringen av förskolan kan ses som ett ytterligare steg att integrera Mobilia i staden och skapa ett naturligt, levande stadskvarter med handel, bostäder, restauranger och service. Beslut om förskolan togs i mars 2015 och nu, ett år senare är det dags för de första inskolningarna.

Moelven Byggmodul ABs produktionsenhet i Säffle möter ökad efterfrågan och investerar 72 miljoner SEK i robotiserad modulproduktion. Inspiration från bilindustrin kommer öka den ena produktionsenslinans kapacitet med 80%.

Pop House stärker sina positioner på Djurgården genom att förvärva grannfastigheten Konsthallen 15 med adress Allmänna Gränd 2-4, mittemot entrén till Gröna Lund. Ambitionen är att tillsammans med Stockholms Stad utveckla fastigheten och införliva den med Pop House nuvarande verksamhet som består av hotell, restaurang, bar, museum och shop.

Nu är det säljstartat för Riksbyggens Brf Slätpricken på Lillåudden i Västerås. Byggstarten är planerad till hösten 2016 och inflyttning kommer att ske etappvis under vintern 2017/2018.

I februari började ett nytt tekniskt system användas på Linköpings universitet som Akademiska Hus, Tekniska verken och Bravida ligger bakom. Det handlar om att ta tillvara på lågtempererad lågvärdig värme, som tidigare inte utnyttjats, för att värma universitetets lokaler. Den avancerade tekniken bidrar till att energianvändningen och koldioxidutsläppen minskar.