Så kallade M-väggar, väggar som ska tåla både brand och mekanisk åverkan, har länge tillverkats av bärplåt och sandwichelement. Men nu finns ett fullgott alternativ i KL-trä. – M-väggar i KL-trä är billigare, mindre utrymmeskrävande, lättare och bättre för miljön, säger Daniel Wilded, försäljningsingenjör på Martinsons.
I samband med byggandet av IFU Arena i Uppsala väcktes idén på Martinsons om att skapa en M-vägg i KL-trä mellan innebandyhallen och träningsplanerna.
– Om vi i det här fallet använt oss av en vägg av sandwichelement så skulle den ha blivit 300 mm tjock. Men vi tog fram en vägg i KL-trä som bara behövde vara 120 mm för att klara både kraven på brand och mekanisk åverkan, berättar Daniel Wilded.
Att använda KL-trä i M-väggar ger inte bara en lättare och mindre utrymmeskrävande konstruktion. Den är också betydligt billigare per kvadratmeter och dessutom klimatsmart eftersom trä binder koldioxid under hela sin livslängd.
– M-väggen är ett bra exempel på hur vi hela tiden jobbar för att utveckla nya produkter som gynnar både våra kunder och miljön. Vi brinner för det, att genom kunskap och erfarenhet hitta nya, smarta och effektiva lösningar Och gensvaret från kunderna har varit positivt, säger Daniel Wilded.
Flera av Martinsons kunder har tagit vara på möjligheten att bygga sina M-väggar i KL-trä. I Östersund finns en trävägg av den typen mellan två butikslokaler och limtillverkaren Casco har satt upp en vägg av samma typ mellan sitt lager och själva fabrikslokalen.
– Det är roligt att se att fler byggare och entreprenörer ser fördelarna med att använda KL-trä. Det visar att vi har en bra produkt, säger Daniel Wilded.
Fakta
En M-vägg är en vägg som ska tåla mekanisk åverkan i brandfallet. Väggen ska även stå pall om något tungt faller på den. M-väggar fungerar som ett skydd och en förstärkning mellan exempelvis två parhus men är kanske mest vanligt i fabriks- och verkstadslokaler.

Nu är Fuktsäkert 2016 ute. Klicka vidare för att komma till webb-tidningen.

Genom Höga hus-projektet vill Martinsons ta fram en ny byggnorm som är anpassad till träets unika förutsättningar. Idag är det svårt att bygga trähus högre än åtta till tio våningar eftersom den svenska byggnormen för höga hus inte går att applicera på trähus när det gäller dimensionering av svängningar.

HSB Göteborg har lanserat appen "Drömbostaden". En app som gör det möjligt att med sin läsplatta från TV-soffan, se området och huset växa fram tredimensionellt.

KTH-forskaren Loove Broms och hans kollegor har utvecklat en rad utmanande designexperiment som vittnar om spännande visioner från morgondagens hållbara stad. Experiment ställs nu ut på KTH.

Jernhusen har lämnat in en detaljplaneansökan till Stockholms stad om utveckling av centralstationsområdet. En station ovanpå spåren planeras genom en överdäckning av området mellan Vattugatan i söder och Kungsbron i norr.

Atrium Ljungberg har tillsammans med Malmös Stad funnit en lösning för Malmös nya kommunala takförskola. Etableringen av förskolan kan ses som ett ytterligare steg att integrera Mobilia i staden och skapa ett naturligt, levande stadskvarter med handel, bostäder, restauranger och service. Beslut om förskolan togs i mars 2015 och nu, ett år senare är det dags för de första inskolningarna.

Moelven Byggmodul ABs produktionsenhet i Säffle möter ökad efterfrågan och investerar 72 miljoner SEK i robotiserad modulproduktion. Inspiration från bilindustrin kommer öka den ena produktionsenslinans kapacitet med 80%.

Pop House stärker sina positioner på Djurgården genom att förvärva grannfastigheten Konsthallen 15 med adress Allmänna Gränd 2-4, mittemot entrén till Gröna Lund. Ambitionen är att tillsammans med Stockholms Stad utveckla fastigheten och införliva den med Pop House nuvarande verksamhet som består av hotell, restaurang, bar, museum och shop.

Nu är det säljstartat för Riksbyggens Brf Slätpricken på Lillåudden i Västerås. Byggstarten är planerad till hösten 2016 och inflyttning kommer att ske etappvis under vintern 2017/2018.

I februari började ett nytt tekniskt system användas på Linköpings universitet som Akademiska Hus, Tekniska verken och Bravida ligger bakom. Det handlar om att ta tillvara på lågtempererad lågvärdig värme, som tidigare inte utnyttjats, för att värma universitetets lokaler. Den avancerade tekniken bidrar till att energianvändningen och koldioxidutsläppen minskar.