IVA–rapport visar byggmetoders betydelse för klimatpåverkan

Att byggnader som vi lever och bor i påverkar klimatet är känt. Uppvärmning, hushållens beteendemönster och byggnaders energiförbrukning har haft ett konstant fokus sedan byggsektorn började diskutera klimatpåverkan. Avsevärt mindre känt är att själva byggprocessen har en helt avgörande klimatbelastning - redan idag. Kanske uppemot 50 procent.

AV NICLAS SVENSSON

Allt talar för att val av byggmetoder ökar i betydelse i takt med skärpta krav på lägre energiförbrukning. Detta framgår av den granskning som Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) och Sveriges Byggindustrier låtit göra. Med i projektet har bland andra också Skanska, NCC och Veidekke varit.
Ett vanligt flerfamiljshus i södra Stockholm som byggdes åren 2008 ? 2010 visade upp lika stor mängd utsläpp av koldioxid under byggnation, som husets totala drift kommer att ha under 50 år. Denna smått revolutionerande ?upptäckt? gjordes vid en studie utförd av IVA.  
? Det är förstås svårt att bygga utan någon som helst klimatpåverkan, men det är självklart viktigt att inte missa vilken stor påverkan som valet av byggmetod faktiskt har, säger Jan Nordling, huvudprojektledare på IVA. Klimatförändringen är ett hot, och i det avseendet spelar det ju ingen roll varifrån i en byggprocess som utsläppen kommer. Där de är som störst, måste givetvis också insatserna riktas mot. Nu efter vår studie vet vi mer om detta.

Beställare i England har hårdare krav
? Hittills har val av byggmetoder och byggmaterial egentligen inte uppmärksammats från vare sig beställare eller myndigheter, men en förändring blir först kanske möjlig när fakta ligger på bordet, säger Johan Gerklev, hållbarhetschef på Skanska Sverige.

? Anledningen till att kraven inte funnits är säkert som för andra varor ? man ser i första hand till prestanda och pris. De glömmer att ?produkten? eller byggnaden i det här fallet, har en tillverkningshistoria, fortsätter Johan Gerklev.  
? Det är också så att olika länder i Europa valt olika vägar för att minska koldioxidutsläppen. I England finns en hårdare lagstiftning avseende utsläppsminskning av klimatpåverkande gaser, vilket i sin tur lett till att beställare och myndigheter också ställer krav på åtgärder från byggföretag och systemleverantörer.
Johan Gerklev uppmärksammar också det faktum, att i Sverige är energisystemen som används, som regel tämligen ?renare? från koldioxidutsläpp jämfört med andra länder som använder mer fossila bränslen. Botniabanan uppmärksammad

Rapportförfattarna konstaterar att husbyggnation svarar för ungefär 40 procent av klimatpåverkan och anläggningsbyggnader för 60 procent, det vill säga väg- och järnvägsbyggen. Särskild uppmärksamhet har riktats mot Botniabanan i studien, och i rapporten konstateras att broar och tunnlar ger störst koldioxidutsläpp. Längs Botniabanan finns 140 broar och ungefär 2,5 mil tunnlar.
I rapporten räknas också in klimatpåverkan vid tillverkningen av olika byggmaterial som exempelvis betong, trä, stål, plåt och armeringsjärn.

För första gången tas byggmetoderna med
Samhällsnyttan får här ställas mot klimatpåverkan. Men rapporten rekommenderar att regeringen bör ge myndigheter i uppdrag att ta fram upphandlingsmodeller som också ? för första gången ? tar med byggprocessernas klimatpåverkan som ett av kriterierna. En förändring som kan innebära en mindre revolution i byggsektorn.
? Plan- och Bygglagen (PBL) har den avgörande bristen, säger Jan Nordling, att regelverket enbart tar sikte mot husens och byggnadernas driftsfas. Det gör att beställare och myndigheter inte har kunskap om varifrån miljöbelastningen kommer. Och inte heller att ta reda på hur det förhåller sig.
Johan Gerklev berättar att Skanska under senare tid börjat beräkna klimatpåverkan från byggen. Då ingår transporter, val av byggmaterial och ingående värden i form av klimatutsläpp vid tillverkning.

? I det bostadsprojekt, Blå Jungfrun i Hökarängen i södra Stockholm, som vi detaljstuderade i projektet med hjälp av beräkningar från IVL och KTH, svarade byggfasen för hela 50 procent, säger Jan Nordling. Även om detta är ett exempel och dessutom ett passivhus, så är det tveklöst är det så att vi kan avliva den gamla tumregeln att byggprocessen endast svarar för 15 procent av en byggnads totala energi- och klimatbelastning. Vi kan anta att den siffran är betydligt högre.   Finns det några vinnare i materialkampen?
? Företrädare för träbyggnadsindustrin har ju hävdat den teknikens fördelar sett i ett klimatperspektiv, säger Johan Gerklev. Men det som är sanning i dag behöver inte vara sanning imorgon. Även betongproducenterna jobbar mycket hårt för att minska sina utsläpp. Och i så måtto är fakta i form av siffror för utsläpp - och var de kommer ifrån - förstås väldigt drivande för en hållbar utveckling.

? Min övertygelse är också att det är dags att avliva myten om att det blir mer kostsamt ekonomiskt om åtgärder vidtas för att minska miljöbelastningen. Tvärtom tyder det mesta på att mer miljöeffektiva metoder går hand i hand med lägre kostnader, avslutar Johan Gerklev.

Fakta:
?   Klimatpåverkan beräknas efter koldioxidekvivalenter. Det som mäts är hur stor uppvärmningseffekt ett ämne har jämfört med koldioxid.
?   Enligt IVAs rapport motsvarar byggandet i Sverige cirka tio miljoner ton koldioxidekvivalenter där 40 procent kommer från husbyggnad, det vill säga fyra miljoner ton, samt 60 procent från anläggningar, det vill säga sex miljoner ton. Det är nästan i paritet med vad alla personbilar släpper ut och avsevärt mer än vad buss- och lastbilstransporter svarar för.
?   Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) är en oberoende arena för kunskapsutbyte. Genom att initiera och stimulera kontakter mellan olika kompetensområden och över nationsgränser fungerar akademien som en gränsöverskridande brobyggare mellan näringsliv, forskning, förvaltning och olika intressegrupper.

På bilden:
Projektskiss Hotel Haparanda.
Foto: Urban Future Organization, Stockholm samt Strombro AB

Lyssna på Dogge Doggelitos Vi älskar betong

Tidskriften Betong presenterar nu musikvideon ”Vi älskar betong”, som uruppfördes på Betonggalan i samband med prisutdelningen av "Ung&Tung" i torsdags förra veckan. Filmen är frukten av ett unikt samarbete mellan betongbranschen, Tidskriften Betong och den folkkäre betongambassadören Dogge Doggelito.

Mimer i Västerås bygger höghus i modern industriell träteknik vid Öster Mälarstrand

– På fantastiska Öster Mälarstrand bygger vi trähus i sex våningar, säger Mimers VD Anders Nordstrand. Det går snabbt och är bra för miljön i Västerås. Dessutom ökar vi konkurrensen och spänner bågen för ny, spännande träarkitektur.

Nyskapande upphandling av äldreboende i Falun

Vård- och omsorgsboendet Kårebacken är det första på 20 år i Falun. Det nyskapande i projektet är upphandlingsmodellen, den snabba byggprocessen och det klimatsmarta slutresultatet. Projektet var i också i fokus för den konferens som projektet Trästad genomförde i Falun den 22-23 oktober.

Jannice Johansson i ny roll som vice vd för Tengbom

Arkitektkontoret Tengbom utser Jannice Johansson (bilden) till vice vd. Jannice har arbetat i ledande befattningar inom Tengbom sedan 2008 och tillträdde den nya rollen 1 oktober.

IVA–rapport visar byggmetoders betydelse för klimatpåverkan

Att byggnader som vi lever och bor i påverkar klimatet är känt. Uppvärmning, hushållens beteendemönster och byggnaders energiförbrukning har haft ett konstant fokus sedan byggsektorn började diskutera klimatpåverkan. Avsevärt mindre känt är att själva byggprocessen har en helt avgörande klimatbelastning - redan idag. Kanske uppemot 50 procent.

Allt fler efterfrågar passivhus på den svenska byggmarknaden

Det moderna passivhuset finns idag uppfört på drygt 40000 platser I världen, vilket är resultatet av ett gediget pionjärarbete. Ny fönsterteknik utvecklas snabbt i Europa, vilket är en nyckelfråga när nu hus och byggnader med passivhusteknik blir allt mer etablerat i Sverige och IG Passivhus Sverige anordnade ett välbesökt seminarium i ämnet passivhusfönster på World Trade Center i Stockholm.

Hållbarhet i fokus hos AB Bostäder i Borås

Som en del av kretsloppsstaden Borås ligger klimat- och miljöfrågor varmt om hjärtat hos AB Bostäder i Borås. Företaget arbetar med hållbarhet i fokus från hur man arbetar med sina bostadsområden och tar tillvara på sina kunders engagemang för utveckling samtidigt som man renoverar fastigheter och bygger nytt med hållbarhetstankar.

Miljösmart tvättstuga i Jönköping

På Österängen i Jönköping har VätterHem i ett pilotprojekt under Allmännyttans energisparkampanj renoverat en tvättstuga med stor hänsyn till energiförbrukning och miljöpåverkan. Ett gammalt mangelrum har också omvandlats till ett uppskattat klädbytesrum.

Ny teknik ger renässans för modernt tegelbyggande

Många klassiska byggnader i vårt land står som aspiranter på titeln ”Sveriges förnämsta tegelbyggnad”, inte minst månghundraåriga slott, förnäma herrgårdar och påkostade kyrko–byggnader, men frågan är om inte Stockholms fantastiska Stadshus som bär arkitekten Ragnar Östbergs signum, plockar hem titeln. Nu är tegelkonstruktioner åter på frammarsch genom en snabb teknikutveckling.

Grön fasad producerar syre och renar luften

God tid att flytta in i Stefano Boeris två trädbestyckade höghus mitt i Milano. Bosco Verticale visar att grön arkitektur kan vara mer än teknik och material. Miljötänk och förtätning samsas här i en enda arkitektonisk lösning.

Många fönsterprojekt hos Treklövern

Treklövern Bostads AB har under senare år genomfört flera fönsterprojekt. Byte av fönster har gjorts för att spara energi och samtidigt har projekten ingått i mer eller mindre omfattande renoveringar och förnyelse av bostäderna, framförallt i bestånd från 60-talet. H-Fönstret i Lysekil har i många fall varit leverantörer av fönstren. Ibland har också monteringen ingått i H-Fönstrets åtagande.