Arkitektrebellen Gaetano Pesce

Egentligen är herr Pesce mest känd som formgivare, men det hindrar honom inte från att gång på gång lansera radikala idéer helt på tvärs med arkitekturens rådande dogmer. Sedan länge hävdar han att minimalistisk perfektion är helt ute och att arkitekturen istället behöver färg och sensualism.

AV LEO GULLBRING

– Jag har alltid drömt om ett torn där varje våning har sin egen arkitekt. Ett mångfaldens torn där arkitekturen är ett uttryck för demokrati. Varför är inte arkitekturen pluralistisk? Varför talar inte arkitekturen om politik?

Gaetano Pesce tar emot i sin ateljé nere på Broadway, strax ovanför Canal street. Han slår sig ned i sin Golgata-stol från åttiotalet och tänder en cigarett. Rökslingorna stiger sakta upp mot taket. Polissirener hörs genom de tunna fönsterglasen. Alltsedan det radikala sextiotalet har Gaetano varit en av den italienska designens frontfigurer, men han har sedan länge valt New York som sitt hem. Längs med väggarna i den ljusa och skönt kaotiska ateljéerna förevisar hyllor och bord hans designobjekt. Företrädesvis i plast, men också i gummi och i silikon. Inte särskilt insmickrande former, snarare utmanade, en design som uppmuntrar till ett ställningstagande. Här finns lampskärmar där de olika färgerna flyter ut i varandra. Här finns hans berömda Up från sextiotalet som är lika mycket möbel som skulptur, och därtill skön att omfamnas av.

MURAT MODELLHUS
Ett av de mer udda projekten är ett modellhus murat med små svarta skifferstenar och med vitmjölkig silikon som fogbruk. Väggarna sviktar lätt när jag trycker på det. Och hans små fantasirika skapelser ligger inte långt från de förverkligade slutresultaten, Gaetano låter inte verklighetens pragmatiska krav förvanska drömmarna. Visserligen kollapsade hans sommarhus i brasilianska Salvador de Bahía, att bygga helt i gummi var kanske lite väl experimentellt. Men bara tanken på att bygga en byggnad av ett lokalt material som finns i överflöd, och som dessutom blev till den första parfymerade byggnaden, är värd en eloge.

– Jag frågade dem som tappar träden på gummi hur de tvättar bort odören, och lärde mig att man kan gnida in händerna med enbärssaft. Så när jag lät gjuta gummit till byggblock hällde jag i lite. Det luktade utmärkt! På så vis blev jag först med att uppfinna det parfymerade huset!
Gummits lätt doftande mjuka yta drog dessutom till sig insekter som bidrog med egendomliga mönster på fasaden. Men det stör knappast Gaetano att han inte har någon kontroll över arkitekturen, snarare tvärtom. Samma idé har han använt i sin designproduktion i många år, att låta plasten färgas på olika, slumpartade sätt under själva tillverkningen. Gaetano stryker över sitt gråa skägg och fimpar den utbrunna cigaretten.
– Det imperfekta är det perfekta, det är framtidens skönhet. Att fela anses i vår civilisation som något negativt, men defekter och misstag kan låta oss upptäcka nya saker som vi inte annars skulle se.

ICKE-PERFEKTA
Gaetano har gjort det icke-perfekta till något av en ideologi. I serien Nobody's perfect är det arbetarna själva som bidrar till designen genom hur de mixar de olika färgerna. Det är lite graffitikänsla över de spretiga borden och stolarna. Gaetano beskriver hur Bauhaus’ designestetik gick hand i hand med det moderna projektet där alla människor skulle formas lika. Han gör sig istället till talesman för non-standard som ett uttryck för vår egen tid.

– Vi lever i en demokrati som garanterar oss vår rätt att vara olika. Det är ingen som kastar oss i fängelse bara för att vi ser eller tänker olika. Men vår varuproduktion är allt annat än demokratisk, den bygger på att alla objekt ska vara lika: standardiserade och serieproducerade. Det finns en tydlig parallell mellan diktatur och standardisering.
Gaetano drar en parallell till slaveriet som såg människor som utbytbara objekt, som man förbrukade. Idag har vi alla rätt att vara olika, men inte objekten vi tillverkar. Varför inte?
– Jag började titta på en teknik för att producera objekt som är olika. Att varor är unika ger dem ett högre marknadsvärde, samtidigt är det också ett kulturell och politiskt framsteg. Även objekten har rätt till individualitet! Jag kallar det för den tredje industriella revolutionen!

CIRKULÄRA PLATTOR
Ett av hans senaste exempel på en föränderlig design är de skor han tagit fram för det brasilianska företaget Melissa. Skorna är helt uppbyggda av olika stora cirkulära plattor, det är bara att klippa bort några för att skon ska sitta lite bättre eller se annorlunda ut. Nu ser inte Gaetano någon skillnad mellan design och arkitektur annat än i skalan. Funktionen står alltid i fokus, men inte bara den praktiskt tekniska utan lika mycket den emotionella.
– Det är dags för det kvinnliga, en arkitektur som är formbar, transparent, mjuk, sensuell, något helt annat än den rigida, dogmatisk, färglösa och också i många stycken trist arkitektur som vi hitintills har sett.

Nu ska man inte tro att Gaetano är en feminist. Han menar att vi ska ta fasta på vår kreativa hjärnhalva och bejaka det sensuella, det feminina. Han anser att vår tids arkitekter är alltför upptagna av formfrågor. Fortfarande är de flesta upptagna av att arbeta med glas, armerad betong och stålkonstruktioner, byggnadsteknik som var nyheter redan för två sekler sedan. Varför ifrågasätter man inte all denna abstrakta geometri, alla dessa förutfattade meningar om hur vi ska leva, varför söker man inte efter en ny arkitektur som ger uttryck för vår egen tid?

DAGS FÖR DET FEMININA
– Efter mer än femtusen år av trist, rigid, maskulin närmast totalitär arkitektur är det dags för den feminina.  Det manliga har genom arkitekturhistorien uttryckts i abstrakta former, i traditionella, konservativa värderingar, i symmetri, rationalitet och brist på tolerans.
– Det har handlat om politisk och ekonomisk makt, om försvar av privilegier. Vår tid tar istället sin utgångspunkt i kvinnans simultana förmåga, att klara av vitt skilda uppgifter samtidigt, att både vara mor, partner och sköta ett jobb.
Gaetano tittar ut i skymningsljuset och tänder ännu en cigarett, och berättar att han hoppas på att få göra en utställning i Sverige. Snart.
– Är inte vår tids informationssamhälle med alla sina korsbefruktningar just raka motsatsen till det manligt monolitiskt enahanda? Står inte det kvinnliga för det flexibla, det mångfasetterade? Jag är övertygad om att framtiden ligger i elastiska, mjuka, transparenta, färgstarka, flexibla, odogmatiska lösningar. Arkitektur ska både göra glad och vara praktiskt nyttig.

VAKUUMFÖRPACKAD
Den gränsöverskridande livslust som kännetecknade sextio- och sjuttiotalets italienska design hade ett av sina starkaste uttryck i just Gaetano Pesce. Hans bulligt moderliga kvinnliga Up för Cassina levererades vakuumförpackad. Det räckte med att sticka hål på plastpaketet så började den svälla upp till sin sittvänligt inbjudande form. Men givetvis inte helt inbjudande. Där fanns en rund fotpall, och en boja att fästa den med: en anspelning på kvinnans roll i ett patriarkaliskt samhälle. Än mer spektakulär är hans gigantiska bordslampa Moloch, också den från sjuttiotalet, den som Philippe Starck placerade på François Mitterrands kontor och som för inte så länge sedan gick på auktion för 1,6 miljoner kronor.

När inte gummihuset i Brasilien höll så försökte Gaetano istället med ett plasthus i Brindisi, Italien. Också här är modellen lik det färdiga verket. Pescetrullo kallar han sina små hus för den venetianska galleristen Caterina Tognon mittemellan Ostuni och Carovigno. Och han hävdar att arkitekturen fortfarande inte tagit till sig popkonstens alla möjligheter, istället är det fortfarande de modernistiska dogmerna som dominerar. De fyra små husen är utförda som geometriska kuber som helt täckts med polyuretan i pastellfärger. Istället för modernismens exakta former bjuder Gaetano på naturligt ojämna ytor med en mänsklig skala. Arkitektur eller konst? Frågan är egentligen fel ställd - arkitektur är konst.

– Det är skillnad mellan att bygga och att skapa arkitektur. Arkitektur är något mycket sällsynt! Arkitektur är den ultimata konstformen!
– Arkitektur är aldrig vacker, den är innovation och den är skrämmande. När en stad är levande så är den aldrig vacker. Titta på Venedig, en stad som har upphört att leva, och visst är det en vacker stad! Människor är ofta rädda för ny arkitektur, jag tror att när de första besökarna trädde in i Pantheon så undrade de om den enorma kupolen skulle kollapsa eller ej...

NYA TYPOLOGIER
Intresset för Gaetano Pesces design och arkitektur har vuxit på senare år, inte minst tack vare att motsättningen mellan funktion och form lösts upp. Pesces verk är fjärran minimalismens perfektion, och famnar istället det dekorerade, det emotionellt laddade. Men det handlar knappast om form för formens egen skull. Precis som på sextio- och sjuttiotalet så handlar det om att utforska nya typologier, att skapa rum för en ny tids alla olika livsmönster. I Osaka skapade han i början av nittiotalet en byggnad med olika fasadelement som alla rymmer buskar och grönska i hela nio våningars höjd.

– Tyvärr så ägnar sig de flesta arkitekter mer åt form än åt framtiden. Men arkitektur handlar lika lite om att vara dekoratör som att skapa monument av former, utan om att uppfinna och skapa rum för nya levnadssätt. Och om arkitekterna inte begriper det, så är det risk att de gör sig själva överflödiga, att man bygger framtiden utan deras hjälp.

– Man måste ägna hela sitt liv till att förändra världen, det tar tid. Jag har arbetat med de här idéerna sedan sextiotalet, och det är lika viktigt idag att kämpa för en design som gör människor glada, som är flexibel, som är sensuell. Vi designers har ett enormt ansvar att skapa en konst som talar till alla. Världen befinner sig i en politisk, social och militär kris. Design kan förmedla en tro på framtiden!

Spa med traditioner

Svenska Arkitekthus succé i Norge

Ännu fler byggnadsminnen får sin egen arkitekt

Helena Bülow-Hübe blir miljö- och energichef på FOJAB

Ari Leinonen ny vd för Scheiwiller Svensson

Ahlqvist&Almqvist; arkitekter vinner tävling om Solgårdsterrassen i Stenungsund

Tema ritar bostäder i Klagshamn

Akademiska Hus rekryterar ledande arkitekt

Sandgrundsparken i Karlstad får Sienapriset 2010

Ryaverket får Kasper Salin-priset

Utvärdering av de parallella uppdragen för MAX IV:s exteriör klar

Tengbom förvärvar Skanark Arkitekter

Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur

Stockholms mest aktiva arkitekter

Kvinnligt förtecken på arkitekturbiennal